Förstå framtiden först

Nyhet

Är du en krigare i Process Wars?

Verksamhetsutveckling är paradoxalt nog det kanske sämst fungerande området i företag och offentlig förvaltning. Ju större verksamhet, desto sämre verksamhetsutveckling (med lite olika goda undantag här och där). En förklaring, bland andra, är att det i stora organisationer pågår en olycklig kamp om makten över processerna och deras utveckling. Kampen utan vinnare kallas ibland Process Wars.

Olika falanger inom verksamhetsutvecklingen skapas efter huvudsaklig lära, läror som ibland övergår i religioner. Falangerna brukar benämnas Lean, SixSigma, TQM/IS0 9001, BPM osv. Företrädarna för de olika grupperingarna träffas ibland för att leta skillnader och missar då att likheterna är fler och viktigare. Samarbetsmöjligheterna är goda och tillsammans besitter man en betydande verktygslåda för att hantera olika utmaningar. Men den renlärige hävdar hellre ”min metod/koncept är bäst”. ”När är den bäst?” kanske någon undrar. Ofta är svaret ”Alltid!” Det blir som att ha bestämt sig för att hammaren är bäst. Alltid. Oavsett om man ska dra i en skruv, såga av en bräda eller faktiskt slå i en spik. När tron blir för stark så vill man till sist använda hammaren för att det går, inte för att det behövs.

I de flesta stora organisationer

Process Wars pågår i de flesta stora organisationer. Eller annorlunda uttryckt, verksamhetsutvecklingen har sin egen ineffektiva funktionsorientering. Det är ett besynnerligt krig då alla som deltar i det borde noterat att deras läror vilar på ungefär samma värdegrund där processynsättet är en central komponent.

Alternativ till Process Wars

Tre enkla tips för den som inte vill delta i Process Wars:

  • Gör medvetna metodval. Låt behov gå före slentrian och mode.
  • Ta kontroll över portföljen av utvecklingsprojekt. Process Wars kan bara pågå så länge portföljen är osynlig och ostyrd.
  • Samarbeta! Någon gör förmodligen redan det du tänker göra.

Desertera och låt processynsättet skapa fred!

Texten kommer från Anders Ljungbergs blogg, andersljungberg.nu