Förstå framtiden först

Nyhet

Urbanisering utan slut

Dina barnbarnsbarn kommer troligen bo i en storstad. Urbaniseringen pågår över hela världen och något stopp på denna utveckling syns inte. Allt fler flyttar till stan och störst är dragningskraften i de största städerna.

För många blev valet av Brexit och Trump en väckarklocka som visade på skillnaderna mellan stad och landsbygd. För Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi på Internationella Handelshögskolan i Jönköping var det mindre chockerande. Hon har forskat kring platsens betydelse sedan 2001 och sett hur valet av bostadsort påverkar vår livsstil, våra möjligheter och våra politiska preferenser. Nationalekonomiska institutionen vid Handelshögskolan i Jönköping har en inriktning mot regionalekonomi, vilket medför att en mycket stor del av de som jobbar där delar just denna ansats att geografi spelar roll. Det finns också en lång forskningstradition inom detta område med exempelvis nobelpristagaren Paul Krugman som förgrundsfigurer. 

Påverkar politiska val

Charlotta har bland annat studerat sambandet mellan befolkningstäthet och hur invånarna har röstat i det senaste riksdagsvalet i Sverige 2014 och i presidentvalet i USA 2012 och 2016. 

– Jag såg tydliga skillnader mellan hur invånarna röstat beroende på hur tättbefolkade områden de bor i. De politiska partierna lyfter fram frågor och driver igenom beslut som påverkar stad och land olika. Exempelvis är frågor om Förbifart Stockholm mindre intressanta för de som bor i Arvidsjaur, säger Charlotta.

I Sverige röstade människor i glesbefolkade valdistrikt i större utsträckning på Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet. I de tätbefolkade områdena röstade invånarna oftare på Miljöpartiet, Folkpartiet/Liberalerna och Moderaterna. För Sverigedemokraterna gick det inte att dra några slutsatser på grund av hur tättbefolkat område som de röstande kom från i det senaste valet, men med tanke på utvecklingen i USA är det troligt att vi ser ett annat mönster i nästa val. I USA hade Trump flest anhängare på landsbygden, medan Clinton fick flest röster från de större städerna. 

Stora städer blir större

Charlotta menar att hon genom att titta på orternas storlek, befolkningstäthet och geografiska placering med stor sannolikhet kan ana hur det går för dem. De orter som växer har ofta tre faktorer gemensamt. De har en stor befolkning som bor tätt och ligger nära en ännu större ekonomisk motor. Växande orter har en stark arbetsmarknad i kombination med en livsstil som tilltalar många olika grupper. 

– Det är väldigt svårt att vända utvecklingen för en ort som tappar invånare, ibland nästan omöjligt, menar Charlotta. Med stora insatser från människorna som bor där, i kombination med statligt stöd som bibehållen offentlig service, infrastruktur och bredband, kan det dock gå. 

Ett exempel är Åre som växer och utvecklas trots att det är en liten ort som ligger på stort avstånd från andra tätbefolkade områden. Enligt Åre kommuns webbplats har befolkningen ökat med 11 procent sedan 2001.

– Åre är som en humla som flyger, säger Charlotta. De har lyckats trots dåliga förutsättningar på pappret. Genom att utveckla sommarturismen, till exempel med cykling, har de gjort orten levande en större del av året och en attraktiv bostadsort för allt fler. 

Orter som erbjuder utbildning har en stor fördel gentemot andra orter. 

– Det är lättare att hålla kvar de unga än att locka dem till sig. Det finns dock ingen garanti för att studenterna stannar efter utbildningens slut.

Arbete och livsstil

När fördelarna med flytten överväger nackdelarna, så flyttar vi. Unga är mer upplysta idag än tidigare. De väljer bostadsort efter överväganden om möjligheter till utbildning och arbete i kombination med intressant livsstil. Ofta faller valet på en större ort.

Kostnaden, eller besväret som flyttningen medför, ökar med vår ålder. Ju äldre vi blir desto mer kostar det och det gör att färre flyttar efter att de fyllt 35.

Byar försvinner

Urbaniseringen medför att en del byar och mindre samhällen troligen kommer att försvinna från kartan på sikt, främst orter där medelåldern idag är hög. Handelsforskaren Kjell A Nordström stack ut hakan på Nordic Business Forum Sweden i januari och kallade dessa avfolkningsbygder för ”skräpytor”.

– Jag vill inte kalla det så. Det är dumt och respektlöst mot de som valt att bo där. Det ligger dock något i resonemanget. Urbaniseringen har pågått i 200 år och vi ser inga tendenser på att den ska upphöra. Våra stora städer kommer bli ännu större och en del mindre samhällen kommer att försvinna. 

Bättre blandning i stan

Idag är de flesta kvarter i attraktiva städer ganska homogena. Det vanliga är att vi väljer den bästa bostaden vi kan utifrån de ekonomiska förutsättningar vi har, och hamnar då ofta intill andra människor med liknande utbildning, arbete och bakgrund. 

– Det är ett problem. Stadsdelar med mer blandad befolkning blir intressantare. Du träffar människor som ser världen på ett annorlunda sätt, som kan andra saker än du och tycker annorlunda, menar Charlotta.

– Vi måste se till så att alla som bor i våra städer får en god livsmiljö, inte bara de rikaste. Det är blandningen mellan olika grupper av människor, åsikter, vanor och idéer som ger staden dess kreativa kraft och som gör att den utvecklas.

Insikten finns ofta i kommunerna idag, men tyvärr är det svårt att förändra. Vi har de hus vi har. Möjligheten att påverka finns främst när vi bygger nya stadsdelar eller kvarter. Då kan vi blanda bostäder av olika storlek, typ och standard med varandra. I Göteborg har de till exempel pratat en del om detta vid bygget på Södra Älvstranden.

God kvalitet på landet

Att stoppa urbaniseringen går inte och bör inte heller göras. Alla måste själva få välja var de vill bo.

– Det vi kan göra är att säkra kvaliteten på boendet både i stan och på landet, säger Charlotta.

Politikerna har ett ansvar för att tillgodose god samhällsservice i hela landet. Och i vissa fall kan näringslivet hjälpa till. Det gäller att arbeta tillsammans och hitta nya lösningar. På några orter har privata näringsidkare tagit över viss offentlig service. På andra orter i glesbygden kan invånarna handla på nätet via stora etablerade aktörer som annars främst är lokaliserade till större orter. 

– Istället för att gång på gång säga att hela Sverige ska leva, tycker jag att politikerna ska definiera hur långt avstånd som är rimligt till närmsta polis, skola, vårdcentral och så vidare. Ingen ska behöva flytta på grund av brist på service. Den som väljer att flytta ska göra det för att de vill flytta till en ny plats. ☐

Artikel från Trivectors magasin 2038, vårsommaren 2017.