Transportsystemet i Sverige är starkt beroende av olja, något som kan göra oss sårbara vid en plötslig oljebrist eller prisuppgång. De förutsättningar vi vant oss vid verkar nu vara på väg att förändras genom minskad oljetillgång och stigande priser på. Vi behöver därför en ökad beredskap – strategier och handlingsplaner – för hur vi snabbt ska kunna anpassa transportsystemet till en ändrad omvärld.

I projektet ”Snabb anpassning” undersöks sårbarhet, robusthet och beredskap i dagens transportsystem tillsammans med analyser av vilka åtgärder som kan ge betydande minskningar av oljeanvändningen i transportsystemet på kort respektive lång sikt.

Projektet pågår 2009-2010 och inleds med en kartläggning av beredskapen hos svenska kommuner och myndigheter. Fallstudier kommer att genomföras i Öresundsregionen och Stockholmsregionen för att närmare analysera potentialen hos olika åtgärder.

Projektet – som finansieras av Vinnova, Tillhåll2 (EU) och EcoMobility (Interreg/EU) – genomförs av Trivector Traffic i samarbete med flera olika aktörer och existerande nätverk och projektorganisationer. För mer information se vårt infoblad.

Kontaktpersoner: Karin Neergaard och Lena Smidfelt-Rosqvist, Trivector Traffic.

Inom samhällsplaneringen sätts många inriktningsmål på en övergripande nivå: de transportpolitiska målen, nationella miljömålen, klimatmålen, etc. Överföringen av dessa mål, från en planeringsnivå till en annan, är en utmaning.

I ett forskningsprojekt, finansierat av Vägverket, undersöks hur mål och intentioner på övergripande nivå hanteras i planering och åtgärder på detaljnivå. Ett exempel är hur de transportpolitiska målen de facto efterlevs i kommunala översikts- och detaljplaner. Ett annat är hur nationella mål beaktas i regionala länsplaner. Hur kan vi främja och underlätta denna stafettliknande process så att övergripande mål följer med hela vägen fram?

I projektet ingår att föreslå lämpliga verktyg för att föra fram mål och strategier genom hela planeringsprocessen.

Mer information kan du få genom Malena Möller, 046-38 65 44, och Hanna Wennberg, 046-38 65 32.

Tillsammans med VTI genomför Trivector Traffic ett forskningsprojekt, som ska ta fram en standardiserad metod för att skatta cykel- respektive gångtrafikens andel av persontransporterna och av det totala antalet resor i svenska tätorter. Metoden ska kunna användas främst vid utvärderingar, exempelvis för att kunna avgörs om åtgärder för att främja ett miljövänligt och långsiktigt hållbart resande fått önskad effekt.

Projektet – som finansieras av Vägverket – startade 2009 och löper till sista december 2011.

Mer  information kan du få genom Annika Nilsson, 08-545 551 73.

Ökad vägkapacitet skapar ny trafik. Fenomenet kallas ”inducerad trafik” och är sedan länge känt och erkänt av internationell forskning. Det handlar om ett samband mellan utbud och efterfrågan, som omfattar både kortsiktiga anpassningar av beteenden och långsikta förändringar av lokalisering och markanvändning. De senare ger med tiden ger ytterligare beteendeförändringar som spär på effekten.

För att kunna planera transportsystemet för en hållbar utveckling är det viktigt att förstå vad inducerad trafik är och hur fenomenet fungerar. Konsekvenserna av hur man planerar och utformar transportsystemets måste beskrivas korrekt, annars riskerar vi investeringar som på lång sikt blir ineffektiva.

Tillsammans med WSP, TfK och Chalmers genomför Trivector Traffic detta forskningsprojekt under 2009 och 2010. Projektet syftar till att förbättra och sprida kunskapen om inducerad trafik. Projektet förväntas även leda till bättre hantering av modellsystem och metoder så att de på ett tillräckligt sätt tar hänsyn till inducerad trafik och se till att effekterna kommer med i trafikprognoser och samhällsekonomiska kalkyler.

Projektet finansieras av Vägverket.

Den som vill veta mer om inducerad trafik kan läsa en rapport – Inducerad efterfrågan på trafik – som går att hämta från Vägverkets webbsida om projektet.

För mer information, kontakta Lena Smidfelt Rosqvist, 046-38 65 43.

Ett av den nya transportpolitikens två delmål är det så kallade funktionsmålet tillgänglighet, vilket bland annat innebär att transportsystemets funktion, användning och utformning ska bidra till grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet för alla.
Problemet är att tillgänglighet är svår att mäta.

Trivector Traffic har fått i uppdrag av Vägverket och Energimyndigheten att under 2009 till och med våren 2010 studera hur man ska kunna ange tillgängligheten hos en tätorts persontransporter.

Ett antal tillgänglighetsindikatorer tas fram, som ur olika perspektiv beskriver tillgängligheten för ett område i tätort. Indikatorerna testas i GIS-miljö på kommunerna Norrköping, Piteå och Lund. Samtliga indikatorer presenteras med färger på kartor, som visar

• områdets restid eller avstånd till ett definierat utbud,

• tätheter av olika slag (bostäder, företag m m) inom området eller

• restidskvoterna till olika utbud.

Syftet med indikatorerna är att de ska underlätta lokaliseringsbeslut och att dessa ska kunna användas av planerare och beslutsfattare i den fysiska planeringen, av individer vid bostadsval och av företag vid verksamhetsetablering.

Mer information kan du få av Björn Wendle, tel 046-38 65 09.

Projektets syfte var att ta fram rekommendationer och effektiva verktyg för det framtida kommunala trafiksäkerhetsarbetet. Med en tillbakablick på vad som gjorts och vad som varit framgångsrikt i olika typer av kommuner, utformades nya rekommendationer med inriktning på de effektivaste åtgärderna och det effektivaste arbetssättet. Denna analys ledde fram till skriften Framgångsfaktorer i kommunal trafiksäkerhet. Analys av lokalt trafiksäkerhetsarbete under tio år med nollvision.

I arbetet ingick även att uppgradera och utvidga åtgärdskatalogen för högre trafiksäkerhet från 1996. Den nya tredje utgåvan Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort (2009) innehåller en sammanställning om effekter, praktiska erfarenheter, kostnader och regler för ett urval av åtgärder för vägutformning, underhåll och reglering. Informationen avser att ge underlag för kommunens handläggare att medvetet välja åtgärd och genomföra den förändring som åtgärden medför. Projektet finansierades av Sveriges Kommuner och Landsting.

Båda skrifterna finns att köpa på SKL Kommentus. Här är direktlänkar till böckerna:

• Framgångsfaktorer… : https://www.sklkommentus.se/Web/ProduktB.aspx?p=1238     
• Åtgärdskatalog… : https://www.sklkommentus.se/Web/ProduktSB.aspx?p=1763

Mer information går att få genom Annika Nilsson, tel 08-545 551 73.

TransportMistra utförde tvärvetenskaplig forskning för ett hållbart transportsystem. Mistras “Sustainable Mobility Initiative" – TransportMistra – pågick 2006 till 2009. Programmet undersökte hur man kan underlätta införandet av åtgärder för ett hållbart transportsystem.

Programmet bestod av tre delar – Impact, Inform och Include – som inriktade sig på olika delar och aspekter av transportsektorns många aktörer och hållbarhetsaspekter.

Programmets råd och rekommendationer för hur implementering kan effektiviseras och påverkas sammanfattades i kortversion riktad till praktiker på olika beslutsnivåer. Den och programmets alla vetenskapliga publikationerliksom årsrapporter och nyhetsbrev finns att ladda ner på www.transportmistra.org.

Vill du ha ännu mer information, så kontakta  programchef Lena Smidfelt Rosqvist, 046- 38 65 43.

Trivector har sedan 2006 deltagit i EU-projektet MAX – det största EU-projektet någonsin inom mobility management. Arbetet avslutades i oktober 2009 och resulterade i en rad nya verktyg som underlättar och förbättrar MM-arbetet. Verktygen täcker allt från hur man integrerar mobility management och fysisk planering, till hur man utvärdera effekterna och förbättra arbetet.

Mer info om dessa verktyg – och några till – finns på vår MM-sida.

Den fylligaste informationen, och en lista över samtliga verktyg, hittar du på MAX-projektets webbplats, sidan ”MM-tools”.

Vill du ha ännu mer information, så kontakta Pernilla Hyllenius, 046- 38 65 07.

PROCEED (Principles of successful high quality public transport operation and development) är ett EU-projekt om kollektivtrafikplanering som avslutades januari 2010, och som koordinerades av Trivector.

Projektet har resulterat i en webbaserad planeringshandbok för utveckling av framgångsrik kollektivtrafik i små och medelstora europeiska städer.

På projektets webbplats kan du ladda ner planeringshandboken som pdf, men även söka efter rekommendationer inom särskilda områden.

Mer information kan du få genom Lena Fredriksson, 046-38 65 37, och Malin Gibrand 08-545 551 72.

Fodral (organisation för Finansiering Och DRift Av Lätt spårtrafik i Sverige) drevs av Trivector under 2007 och 2008 i samarbete med intresserade kommuner och länstrafikbolag samt regionala och statliga företrädare.

Forskningsstödet från Vinnova syftade till att utreda de organisatoriska förutsättningarna för att finansiera och driva lokal och regional lätt spårtrafik.

Webbplatsen är fortsatt aktiv och drivs vidare under namnet ”Lätta spår”. Adressen är www.lightrail.se.

För mer information om projektet, och om spårtrafik i allmänhet, kontakta PG Andersson, 046-38 65 04.

Tillsammans med Skånetrafiken och Jönköpings Länstrafik genomför Trivector Traffic ett projekt inriktat på planeringspraktik och utvärdering. Fokus ligger på samordning av kollektivtrafik och samhällsbetalda resor i tre geografiska områden i två län. Mycket av arbetet handlar om att ta tillvara erfarenheter från försöken, i syfte att utveckla kollektivtrafik på landsbygd i hela landet. Hittills utgivna PM kan laddas ner från infoteket.

Uppdragsgivare: Vinnova.

Mer information ges av Anja Quester, 08-545 161 81.

Att skylta stopp i alla tillfarter reducerar skadefrekvensen med 50-80% enligt tidigare undersökningar. Åtgärden är dessutom billig. Trots det är regleringsformen ovanlig i Sverige.

Studien om flervägsstopp är ett examensarbete, som syftar till att med hjälp av nytillkomna undersökningsresultat besvara de frågor som fortfarande finns bland trafikingenjörer, och som gör att de inte använder sig av åtgärden.

Resultaten redovisas i en lättillgänglig folder som spridits till väghållarna.

Projektet delfinansierades av Skyltfonden.

Mer information kan du få genom att läsa foldern ”Flervägsstopp i korsningar”, eller hela rapporten. Båda finns att ladda ner från rapportsidan på vårt infotek.

Har du sedan ytterligare frågor kan du ställa dem till Leif Linderholm, tel 046-38 65 01.

Kunskapen om barns resvanor och resbehov har länge varit bristfällig, åtminstone om man jämför med andra grupper. En resvaneundersökning genomfördes därför bland cirka 10.000 barn och ungdomar i åldern 6-15 år i ett antal utvalda kommuner, med olika storlek och trafikutbud.

Projektet finansierades av Vägverket.

Mer information kan du få genom att hämta hem rapporten från Vägverkets webbplats. Du kan dessutom kontakta  Karin Neergaard, 046-38 65 16.

I många europeiska regioner varierar trafikbelastningen kraftigt över året. Öland är till exempel ett populärt resmål på sommaren. Eller ta Chalkidiki i Grekland; många sitter i bilkö flera timmar för att komma dit på helgerna.

I EU-projektet DELTA analyseras problem och behov i transportsystemet i områden med säsongsbunden trafik. Målet är att hitta verkningsfulla strategier och utforma praktiska riktlinjer för att effektivisera trafiken. Trivector Traffics roll är att ta fram ett internetbaserat beslutsverktyg (DSI).

DELTA, som pågår 2009-2011, är även ett nätverk som företrädare för regioner med säsongbundna trafiktoppar kan ansluta sig till för att utbyta erfarenheter.

Mer information finns på www.delta-project.eu.

Du kan även kontakta Malena Möller, 046-38 65 44, eller Hanna Wennberg, 046-38 65 32.

I snart tjugo år har Trivector undersökt hur trafik och utsläpp påverkas av handelsetableringar. Olika lokaliseringar skiljer sig åt med avseende på trafikkonsekvenser, men även t ex tillgängligheten till handel påverkas. Bland annat har vi kunnat se att även en förtätning av externa etableringar ökar utsläppen. Våra val av inköpsställen styrs av andra preferenser än närhet.
 
I det senaste forskningsuppdraget tog vi i samarbete med kommuner och länsstyrelser fram en handbok med en arbetsmetod för att kunna göra korrekta beskrivningar av vad som händer med trafiken och vad det får för konsekvenser för miljön. Råden ges i form av dels en rekommenderad arbetsprocess, dels konkreta anvisningar för hur olika faktorer kan analyseras på ett överskådligt sätt.
 
Handboken – som du kan hämta från Vägverkets webbplats  – skapar förutsättningar för olika aktörer att på ett bättre sätt kunna beskriva olika konsekvenser av lokalisering av handelsetableringar. Därigenom ökar möjligheterna att förbereda ett mer heltäckande och korrekt beslutsunderlag för denna typ av etableringar. Trivector har även haft uppdrag där vi använt metoden och beräkningsmodellen i praktiken.

Mer information kan du få av Lena Smidfelt Rosqvist, 046-38 65 43.

Trivector Traffic har tillsammans med Sweco fått Vägverkets uppdrag att granska de svenska råden för vägar och gators geometriska utformning (VGU) inom tätort. Syftet är att studera om utformningsmåtten är för generöst tilltagna och ger onödigt stora trafiklösningar.

Konsekvenserna av nuvarande råd ska beskrivas och eventuella förändringar föreslås. Jämförelser görs även med andra länders rekommendationer.

Arbetet startade i februari 2010 och beräknas pågå till juni 2011.

Mer information ges av Leif Linderholm, 046-38 65 01.

Trivector Traffic medverkar i nära samarbete med Trafikplanering, LTH, i projektet LETS 2050 Gods som är kopplat till LETS 2050.
Projektet inriktar sig på samspelet mellan godstransporter och logistik med följande huvudfrågor:

• Vilka är företagens och samhällets utmaningar, möjligheter och incitament rörande långsiktigt hållbara godstransporter och logistikupplägg för att möjliggöra och stödja förändringen mot en mer energisnål utveckling?

• Vilka styrmedel och policies har tillräcklig verkan, relevans och genomförbarhet för att göra godstransporter hållbara?

Arbetet finansieras av Vinnova, startade 2009 och pågår i tre år.

Lets 2050 har en egen webbplats, där du kan följa arbetet inom de olika områdena. Direktlänk till Lets 2050 Gods har du här: www.lth.se/lets2050/omraaden/wp5/

Mer information kan du få genom att kontakta Lena Smidfelt Rosqvist, 046-38 65 43.

BRT – Bus Rapid Transit – står för avancerade busstrafiksystem, där man använder många av de lösningar som man annars finner i spårtrafik.

BRT kan sägas vara busstrafikens svar på spårtrafikens tunnelbana, och konceptet har blivit en lösning på trafikproblemen i många av världens städer. Men är det något för Sverige också? För att söka svar på den frågan inleddes våren 2008 ett forskningsprojekt på initiativ av Vinnova. Projektet slutfördes i januari 2009.

Rapporten

Forskningsrapporten – döpt till ”Bus Rapid Transit i Sverige?” och publicerad i januari 2010 – är skriven av tekn. dr Karl Kottenhoff, KTH, tekn. dr Per Gunnar Andersson, Trivector Traffic, samt civ.ing. Malin Gibrand, Trivector Traffic.

Omfånget är cirka 80 sidor inklusive en fyrsidig bilaga som sammanfattar BRT-läget för hela världen. Här är huvudpunkterna i innehållet:

• Vad är Bus Rapid Transit?
• Systemegenskaper
• Effekter av BRT-satsningar
• Behövs BRT i Sverige?
• Fortsatt forskning och demonstration

Ladda ner rapporten (1,9 MB)

Vill du veta mer?

Förutom att läsa forskningsrapporten kan du öka dina BRT-kunskaper med hjälp av internet. Wikipedia har en fyllig artikel om BRT. Den avslutas med en omfattande lista med länkar till andra sajter inom området.

Du kan också ringa eller mejla någon av projektets eldsjälar, till exempel PG Andersson, Trivector, 046-38 65 04 eller Kalle Kottenhoff, KTH, 08-790 79 17.