Vill du integrera trafik- och stadsplanering på ett hållbart sätt? Då bör du titta närmare på TRAST Plus – en utvidgning av den process som beskrivs i handboken ”Trafik i en attraktiv stad”, utgiven av Vägverket och Svenska kommunförbundet.

TRAST Plus är en utbyggd variant av TRAST. Man följer processen i TRAST, men med tre viktiga tillägg:

• ett mer omfattande förankringsarbete
• ett parallellt genomförande av en hållbar transportlösning.
• ett införande av ett arbetssätt för ständiga förbättringar.

Genom dessa tillägg får man en bättre förankrad trafikstrategi som dessutom leder till ett hållbart resultat. Uttryckt på annat sätt, så får man vad som inom EU kallas för en SUTP – Sustainable Urban Transport Plan. Det medför i sin tur att man slipper senare – och kostsamma – anpassningar till de växande kraven på hållbara lösningar.

TRAST är beteckningen på den process som beskrivs i handboken ”Trafik i en attraktiv stad”, utgiven av Vägverket och Svenska kommunförbundet i samarbete med Banverket och Boverket. Processen ska vägleda kommunens handläggare och processledare i deras planeringsarbete. Meningen är att bättre integrera trafikfrågorna med stadsplaneringen, med allt vad det ger i form av attraktivare miljö, bättre trafiksäkerhet och bättre tillgänglighet m m. Att integrera olika mål och aspekter i en och samma strategi borgar dessutom för en helhetssyn som ökar möjligheterna för kostnadseffektiva lösningar och minskar risken för så kallade suboptimeringar.

En trafikstrategi kräver ett stort mått av samråd, diskussion och förankring, både vid utvecklingen av själva strategin och vid genomförandet av de åtgärder som strategin mynnar ut i. Samråd är en förutsättning för ett effektivt genomförande och ett framgångsrikt resultat.

Arbetet med LundaMaTs – för att ta ett exempel – baserades på en mycket omfattande samrådsprocess. Den danske forskaren Carsten Jahn Hansen visade i sin avhandling att denna process var en av förutsättningarna för det goda resultat man uppnått i Lund.

Kraven på hållbara trafiklösningar har tagit ny fart i och med EU-kommissionens förslag på att SUTP:er (Sustainable Urban Transport Plans) ska vara obligatoriska för alla städer med över 100.000 invånare. Kravet förändrades senare till en rekommendation, men i flera länder – som Italien, Storbritannien och Frankrike – finns redan sådana krav. I Sverige finns också exempel på SUTP, t ex LundaMaTs, men dessa har tagits fram på frivillig väg.

Att ta fram en SUTP när man ändå håller på med trafikstrategin innebär att man slår två flugor i samma smäll. Till en mycket låg kostnad får man en trafikstrategi som dessutom är hållbar, och som innebär att man – på flera sätt – undanröjer framtida problem.

Stora planeringsinsatser – som framtagandet av en planeringsstrategi med TRAST – innebär omfattande uppoffringar i form av tid, pengar och andra resurser. Det är därför stor risk att arbetet blir en engångsföreteelse, som sedan successivt förlorar i aktualitet och värde tills situationen, efter kanske tio år, blir akut. Allt arbete får då göras om igen.

För att motverka detta – och istället skapa kontinuitet – lägger vi upp arbetet med hjälp av synsättet i ett ledningssystem. Det innebär att vi bygger in ständiga förbättringar som arbetsmetod. Om din kommun arbetar med ett miljölednings- och kvalitetssystem integrerar vi arbetet med trafikstrategin i denna. Då kommer du alltid att ha en uppdaterad trafikstrategi som utgångspunkt för den trafikplanering som behöver göras.

Just tanken på ledningssystem finns också i diskussionerna om SUTP.

TRAST Plus är ingen fastlåst tjänst. Målet är förvisso entydigt – en hållbar och förankrad trafikstrategi. Lika entydiga är komponenterna – TRAST + samråd + hållbarhet. Men formen för våra insatser kan variera beroende på uppdragsgivarens önskemål.

Den ena ytterligheten är att vi tar på oss hela projektet, i nära samarbete med uppdragsgivaren.

Den andra ytterligheten är att vi enbart gör punktinsatser, t ex fungerar som bollplank eller faktaförmedlare i komplicerade lägen.

Mellan dessa två varianter finns en stor mängd möjligheter till samarbetsformer anpassade till uppdragsgivarens mål, resurser och preferenser.

Vi kan TRAST. Trivector var en av medförfattarna, och har skrivit cirka 40 % av texterna i handboken. Dessutom har vi bidragit till tankarna kring de delar som behandlar hållbarhet (även om vi önskar att de varit fler ... ).

Vad gäller samråd, så har vi under ett antal år utarbetat och testat metoder för detta, metoder som bygger på forskning gjord i bland annat Danmark. Dessa metoder har vi sedan successivt utvecklat och finslipat i samband med ett flertal projekt, där samråd utgjort ett viktigt inslag.

Vår erfarenhet av hållbara transportsystem sträcker sig tillbaka till mitten av 90-talet. Sedan dess har vi samlat på oss en hög kompetens i samband med att vi utvecklat planer och strategier för hållbara transportlösningar – bland annat åt Vägverket, landsting och företag samt åt kommuner som till exempel Lund, Varberg, Eskilstuna, Växjö och Kalmar.

Redan 1997 tog vi fram Sveriges första SUTP – LundaMaTs – som sedan dess gjort stora avtryck, med betydande effekter och stor uppmärksamhet, såväl i Sverige som internationellt.

2007 kom uppföljaren, LundaMaTs II, där fokus breddades från ett miljöanpassat transportsystem till en hållbar utveckling av transportsystemet.

Och i maj 2010 fick Traffics vd Christer Ljungberg Lunds miljöpris för sina insatser i samband med LundaMaTs.

Integrera med ledningssystem

Vi har hjälpt både offentliga organisationer och företag att integrera transporterna i olika ledningssystem, och vi har med åren skaffat oss stor erfarenhet av ledningssystem kopplade till trafikområdet.

Sedan 2002 driver vi en kurs i transporter och miljöledning, och vi ställer även upp med taktiskt och praktiskt stöd i samband med införande av kvalitets- eller miljöledningssystem.

Mer om TRAST finns att läsa på Vägverkets TRAST-sajt.

Den som vill veta mer om SUTP kan t.ex. läsa det förslag som EU:s arbetsgrupp publicerat.

Vill du veta mer om TRAST Plus så kontakta Christer Ljungberg eller Leif Linderholm.