• Borttappade mål hindrar hållbar utveckling – hur får vi med miljömålen i planeringen? (SNE-projektet Stafettpinnen)
• Samordnad kollektivtrafik på landsbygd - Del 2
• Enkla tillgänglighetsmått för persontransporter inom tätort
• Hantera trafiktoppar i turistområden (EU-projektet DELTA)
• MAX - nya redskap för mobility management
• SUMO - utvärdering av mobilitetsprojekt
• TransportMistra - införandet av åtgärder för hållbara transporter
• Trafik- och miljöeffekter av externa affärsetableringar
• Är BRT något för Sverige?
• PROCEED - handbok för framgångsrik kollektivtrafik
• FODRAL för lätt spårtrafik
• Barns resvanor
• Utvärdering av nya hastighetsgränser
• Framgångsfaktorer för trafiksäkerhetsarbete och uppdatering av åtgärdskatalogen
• Flervägsstopp i korsningar

Genom planeringsprocessen fattas en rad beslut om mål och intentioner, där de transportpolitiska målen utgör viktiga inriktningsmål för planeringen på nästföljande nivåer. Samtidigt visar SIKA:s uppföljning av de transportpolitiska målen en låg måluppfyllnad, särskilt för delmålet gällande god miljö. Många forskningsstudier och utredningar visar att vi har en bra bit kvar till ett hållbart transportsystem. Det är med andra ord en utmaning att se till att övergripande mål genomsyrar planeringen hela vägen, från statlig och regional planering till kommunal planering.

I detta projekt liknas planeringsprocessen vid en stafett där miljömålet i de transportpolitiska målen är stafettpinnen. Genom detta betraktelsesätt undersöks var och varför stafettpinnen tappas utifrån fallstudier i två kommuner och två län där kommunala respektive regionala planeringsdokument studeras och intervjuer med planerare genomförs. Resultatet av fallstudierna kombinerat med tidigare forskning och rekommendationer har resulterat i förslag för hur planeringsprocessens aktörer, framförallt Trafikverket, kan arbeta för att övergripande mål och intentioner bättre kan föras fram genom planeringsprocessens olika delar och nivåer.

Projektet finansieras av Trafikverket och pågår från mars 2009 till januari 2011. Mer information om projektet kan du få genom Lena Smidfelt Rosqvist, 046-38 65 43 och Hanna Wennberg, 046-38 65 32.

Publikationer i projektet:

• Slutrapporten med resultatet från fallstudierna och rekommendationer för en bättre målöverföring i planeringen (Trivector-rapport 2010:57) 
• Artikeln "Tappade mål hindrar hållbarhet?", Reflexen nr 4, 2010

Tillsammans med Skånetrafiken och Jönköpings Länstrafik har Trivector Traffic mellan 2007 och 2011 genomfört ett forskningsprojekt inriktat på planeringspraktik och utvärdering. Fokus riktades på samordning av kollektivtrafik och samhällsbetalda resor i tre geografiska områden i två län. Mycket av arbetet handlade om att ta tillvara erfarenheter från försöken, i syfte att utveckla kollektivtrafik på landsbygd i hela landet. Slutsatserna från projektet innehåller framgångsfaktorer för ett lyckat upplägg samt en sammanställning kring samordningens olika aspekter. Resultaten kan med fördel användas som stöd i arbetet med kollektivtrafik i glest befolkade områden. Slutrapporten och de tidigare utgivna PM kan laddas ner från infoteket.

Uppdragsgivare: Vinnova.

Mer information ges av Anja Quester, 08-545 161 81.

Ett av den nya transportpolitikens två delmål är det så kallade funktionsmålet tillgänglighet, vilket bland annat innebär att transportsystemets funktion, användning och utformning ska bidra till grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet för alla.
Problemet är att tillgänglighet är svår att mäta.

Trivector Traffic har i uppdrag av Trafikverket och Energimyndigheten under 2009 till och med våren 2010 studerat hur man ska kunna ange tillgängligheten hos en tätorts persontransporter.

Ett antal tillgänglighetsindikatorer har tagits fram, som ur olika perspektiv beskriver tillgängligheten för ett område i tätort. Indikatorerna testas i GIS-miljö på kommunerna Norrköping, Piteå och Lund. Samtliga indikatorer presenteras med färger på kartor, som visar

• områdets restid eller avstånd till ett definierat utbud,

• tätheter av olika slag (bostäder, företag m m) inom området eller

• restidskvoterna till olika utbud.

Syftet med indikatorerna är att de ska underlätta lokaliseringsbeslut och att dessa ska kunna användas av planerare och beslutsfattare i den fysiska planeringen, av individer vid bostadsval och av företag vid verksamhetsetablering. Rapporten går att ladda ner från Trafikverkets Webbutik.

Mer information kan du få av Björn Wendle, tel 046-38 65 09 eller Anja Quester, tel 08-545 161 81.

I många europeiska regioner varierar trafikbelastningen kraftigt över året. I EU-projektet DELTA analyseras problem och behov i transportsystemet i områden med säsongsbunden trafik. Målet är att hitta verkningsfulla strategier och utforma praktiska riktlinjer för att effektivisera trafiken och göra transporterna mer hållbara i dessa områden. Projektet har bland annat resulterat i:

• Webbaserat beslutsstöd (DELTA Decision Support Instrument) som ger förslag på åtgärder för effektivare och mer hållbara transporter i turistområden. DELTA:s beslutsstöd nås via www.delta-network.eu (registrera dig först - det är enkelt och helt kostnadsfritt).
• Nätverk för städer, kommuner och regioner som vill lära av varandras arbete med effektiv, hållbar turisttrafik. På www.delta-network.eu finns diskussionsgrupper, DELTA:s beslutsstöd, goda exempel, osv.
• Handbok med goda exempel på olika MM-lösningar och deras effekter på användningen av bil, kollektivtrafik och cykel (D3.3 Benchmarks Handbook). Alla rapporter från EU-projektet DELTA finns på www.delta-project.eu.

Du kan även kontakta Hanna Wennberg, 046-38 65 32 eller Lena Fredriksson, 046-38 65 37 för mer information. Läs gärna mer i projektets informationsblad. 

Trivector har sedan 2006 deltagit i EU-projektet MAX – det största EU-projektet någonsin inom mobility management. Arbetet avslutades i oktober 2009 och resulterade i en rad nya verktyg som underlättar och förbättrar MM-arbetet. Verktygen täcker allt från hur man integrerar mobility management och fysisk planering, till hur man utvärdera effekterna och förbättra arbetet.

Mer info om dessa verktyg – och några till – finns på vår MM-sida.

Den fylligaste informationen, och en lista över samtliga verktyg, hittar du på MAX-projektets webbplats, sidan ”MM-tools”.

Vill du ha ännu mer information, så kontakta Pernilla Hyllenius, 046- 38 65 07 eller Karin Neergaard, 046-38 65 16.

SUMO – System för utvärdering av mobilitetsprojekt – är ett verktyg för att utvärdera påverkansprojekt, genom hela processen, från påverkan till effekt. Modellen bygger på en europeisk modell, kallad MOST-MET (Monitoring and Evaluation Toolkit) och utvecklad i EU-projektet MOST, som handlade om mobility management.

Trivector Traffic har för Vägverket utvecklat och förenklat MOST-MET till modellen SUMO för svenskt bruk (Vägverkets publikation 2004:98).

SUMO har blivit mycket väl mottagen och används idag för uppföljning och utvärdering av många av Vägverkets sektorsprojekt. Intresset från andra europeiska länder har också varit stort och modellen återförs nu via EU-projektet MAX (se ovan).

Mer information ges av Pernilla Hyllenius, 046-38 65 07.

TransportMistra utförde tvärvetenskaplig forskning för ett hållbart transportsystem. Mistras “Sustainable Mobility Initiative" – TransportMistra – pågick 2006 till 2009. Programmet undersökte hur man kan underlätta införandet av åtgärder för ett hållbart transportsystem.

Programmet bestod av tre delar – Impact, Inform och Include – som inriktade sig på olika delar och aspekter av transportsektorns många aktörer och hållbarhetsaspekter.

Programmets råd och rekommendationer för hur implementering kan effektiviseras och påverkas sammanfattades i kortversion riktad till praktiker på olika beslutsnivåer. Den och programmets alla vetenskapliga publikationerliksom årsrapporter och nyhetsbrev finns att ladda ner på www.transportmistra.org.

Vill du ha ännu mer information, så kontakta Lena Smidfelt Rosqvist, 046- 38 65 43.

I snart tjugo år har Trivector undersökt hur trafik och utsläpp påverkas av handelsetableringar. Olika lokaliseringar skiljer sig åt med avseende på trafikkonsekvenser, men även t ex tillgängligheten till handel påverkas. Bland annat har vi kunnat se att även en förtätning av externa etableringar ökar utsläppen. Våra val av inköpsställen styrs av andra preferenser än närhet.
 
I det senaste forskningsuppdraget tog vi i samarbete med kommuner och länsstyrelser fram en handbok med en arbetsmetod för att kunna göra korrekta beskrivningar av vad som händer med trafiken och vad det får för konsekvenser för miljön. Råden ges i form av dels en rekommenderad arbetsprocess, dels konkreta anvisningar för hur olika faktorer kan analyseras på ett överskådligt sätt.
 
Handboken – som du kan hämta från Vägverkets webbplats  – skapar förutsättningar för olika aktörer att på ett bättre sätt kunna beskriva olika konsekvenser av lokalisering av handelsetableringar. Därigenom ökar möjligheterna att förbereda ett mer heltäckande och korrekt beslutsunderlag för denna typ av etableringar. Trivector har även haft uppdrag där vi använt metoden och beräkningsmodellen i praktiken.

Mer information kan du få av Lena Smidfelt Rosqvist, 046-38 65 43 eller Karin Neergaard, 046-38 65 16.

BRT – Bus Rapid Transit – står för avancerade busstrafiksystem, där man använder många av de lösningar som man annars finner i spårtrafik.

BRT kan sägas vara busstrafikens svar på spårtrafikens tunnelbana, och konceptet har blivit en lösning på trafikproblemen i många av världens städer. Men är det något för Sverige också? För att söka svar på den frågan inleddes våren 2008 ett forskningsprojekt på initiativ av Vinnova. Projektet slutfördes i januari 2009.

Rapporten

Forskningsrapporten – döpt till ”Bus Rapid Transit i Sverige?” och publicerad i januari 2010 – är skriven av tekn. dr Karl Kottenhoff, KTH, tekn. dr Per Gunnar Andersson, Trivector Traffic, samt civ.ing. Malin Gibrand, Trivector Traffic.

Omfånget är cirka 80 sidor inklusive en fyrsidig bilaga som sammanfattar BRT-läget för hela världen. Här är huvudpunkterna i innehållet:

• Vad är Bus Rapid Transit?
• Systemegenskaper
• Effekter av BRT-satsningar
• Behövs BRT i Sverige?
• Fortsatt forskning och demonstration

Ladda ner rapporten (1,9 MB)

Vill du veta mer?

Förutom att läsa forskningsrapporten kan du öka dina BRT-kunskaper med hjälp av internet. Wikipedia har en fyllig artikel om BRT. Den avslutas med en omfattande lista med länkar till andra sajter inom området.

Du kan också ringa eller mejla någon av projektets eldsjälar, till exempel PG Andersson, Trivector, 046-38 65 04 eller Kalle Kottenhoff, KTH, 08-790 79 17. 

PROCEED (Principles of successful high quality public transport operation and development) är ett EU-projekt om kollektivtrafikplanering som avslutades januari 2010, och som koordinerades av Trivector.

Projektet har resulterat i en webbaserad planeringshandbok för utveckling av framgångsrik kollektivtrafik i små och medelstora europeiska städer.

På projektets webbplats kan du ladda ner planeringshandboken som pdf, men även söka efter rekommendationer inom särskilda områden.

Mer information kan du få genom Lena Fredriksson, 046-38 65 37, och Malin Gibrand 08-545 551 72.

Fodral (organisation för Finansiering Och DRift Av Lätt spårtrafik i Sverige) drevs av Trivector under 2007 och 2008 i samarbete med intresserade kommuner och länstrafikbolag samt regionala och statliga företrädare.

Forskningsstödet från Vinnova syftade till att utreda de organisatoriska förutsättningarna för att finansiera och driva lokal och regional lätt spårtrafik.

Webbplatsen är fortsatt aktiv och drivs vidare under namnet ”Lätta spår”. Adressen är www.lightrail.se.

För mer information om projektet, och om spårtrafik i allmänhet, kontakta PG Andersson, 046-38 65 04 eller Joel Hansson, 046-38 65 48.

Kunskapen om barns resvanor och resbehov har länge varit bristfällig, åtminstone om man jämför med andra grupper. En resvaneundersökning genomfördes därför bland cirka 10.000 barn och ungdomar i åldern 6-15 år i ett antal utvalda kommuner, med olika storlek och trafikutbud.

Projektet finansierades av Vägverket.

Mer information kan du få genom att hämta hem rapporten från Vägverkets webbplats. Du kan dessutom kontakta  Karin Neergaard, 046-38 65 16.

Den första juni 2007 inleddes försök med hastighetsgränserna 40 km/h och 60 km/h i tätort i ett antal kommuner i Sverige. Trivector Traffic ska tillsammans med Inst. för teknik och samhälle vid LTH och VV Konsult utvärdera effekterna av detta försök genom en rad olika typer av studier, före och efter införandet.

Projektet finansieras av Vägverket.

Mer information: Leif Linderholm, tel. 046-38 65 01.

Projektets syfte var att ta fram rekommendationer och effektiva verktyg för det framtida kommunala trafiksäkerhetsarbetet. Med en tillbakablick på vad som gjorts och vad som varit framgångsrikt i olika typer av kommuner, utformades nya rekommendationer med inriktning på de effektivaste åtgärderna och det effektivaste arbetssättet. Denna analys ledde fram till skriften Framgångsfaktorer i kommunal trafiksäkerhet. Analys av lokalt trafiksäkerhetsarbete under tio år med nollvision.

I arbetet ingick även att uppgradera och utvidga åtgärdskatalogen för högre trafiksäkerhet från 1996. Den nya tredje utgåvan Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort (2009) innehåller en sammanställning om effekter, praktiska erfarenheter, kostnader och regler för ett urval av åtgärder för vägutformning, underhåll och reglering. Informationen avser att ge underlag för kommunens handläggare att medvetet välja åtgärd och genomföra den förändring som åtgärden medför. Projektet finansierades av Sveriges Kommuner och Landsting.

Båda skrifterna finns att köpa på SKL Kommentus. Här är direktlänkar till böckerna:

• Framgångsfaktorer… : https://www.sklkommentus.se/Web/ProduktB.aspx?p=1238     
• Åtgärdskatalog… : https://www.sklkommentus.se/Web/ProduktSB.aspx?p=1763

Mer information går att få genom Annika Nilsson, tel 08-545 551 73.

Att skylta stopp i alla tillfarter reducerar skadefrekvensen med 50-80% enligt tidigare undersökningar. Åtgärden är dessutom billig. Trots det är regleringsformen ovanlig i Sverige.

Studien om flervägsstopp är ett examensarbete, som syftar till att med hjälp av nytillkomna undersökningsresultat besvara de frågor som fortfarande finns bland trafikingenjörer, och som gör att de inte använder sig av åtgärden.

Resultaten redovisas i en lättillgänglig folder som spridits till väghållarna.

Projektet delfinansierades av Skyltfonden.

Mer information kan du få genom att läsa foldern ”Flervägsstopp i korsningar”, eller hela rapporten. Båda finns att ladda ner från rapportsidan på vårt infotek.

Har du sedan ytterligare frågor kan du ställa dem till Leif Linderholm, tel 046-38 65 01.