Aktuella projekt

    Aktuella forskningsprojekt

    Läs om våra aktuella forskningsprojekt.

     

    Gångtrafik, cykeltrafik och trafiksäkerhet

    Äldre fotgängares samspel med cyklister

    Äldre fotgängare är överrepresenterade i kollision med cyklister. I en studie, som delvis finansieras av Trafikverkets Skyltfond, studerar vi äldre fotgängares inblandning i incidenter med cyklister för att se om utformningen av gång- och cykelmiljön påverkar samspelet. I studien undersöks också äldre fotgängares mobilitets- och riskkompensatoriska strategier för sådan upplevd otrygghet.
    Studien testar följande hypoteser:

    • Äldre fotgängare är oftare inblandade i olyckor och incidenter med cyklister än andra åldersgrupper.
    • Äldre känner en större oro/otrygghet kopplat till samspelet med cyklister, och begränsar sin mobilitet i större utsträckning.
    • Utformningen av gång- och cykelmiljön påverkar interaktionen mellan äldre fotgängare och cyklister mer än för andra åldersgrupper.

    För mer information, kontakta Katarina Evanth, 010-456 56 12

    Säkerhetsrisker och ökat kunskapsläge om snabb-elcyklar och motoriserade cyklar

    Försäljningen av snabb-elcyklar ökar kraftigt i länder som Schweiz och Nederländerna. Snabb-elcyklar ser ut som vanliga elcyklar, men är på många sätt är mer lika mopeder vilket ger trafiksäkerhetsproblem. Samtidigt säljs snabb-elcyklar framförallt av cykelförsäljare vilka inte har tillräckliga kunskaper om säkerhetsaspekter för olika typer av elcyklar.
    Forskningsprojektet finansierat av Trafikverkets Skyltfond ska öka förståelse kring säkerhetsrisker av snabb-elcyklar i Sverige genom att:

    • Kartlägga kunskap om säkerhetsrisker av snabb-elcyklar
    • Undersöka lagstiftningen och dess tillämpning rörande
    • Kartlägga kunskaperna snabb-elcyklar bland cykelförsäljare i Sverige
    • Ge råd och rekommendationer om hur säkerheten för den nya typen av snabb-elcyklar cykel/moped kan ökas

    För mer information, kontakta Annika Nilsson, 010-456 56 47.

    Olika cyklister på samma vägar

    Cykeltrenden innebär, framförallt i storstadsregionerna, både fler cyklister och en alltmer varierad skara cyklister. Elcyklister, lastcyklister, äldre cyklister, personer med funktionsnedsättningar (paracykling), snabba långpendlare i trikåer, motions- och tävlingscyklister, barn på väg till skolan, föräldrar med cykelkärra osv samsas trots olika behov och förutsättningar om samma vägutrymme och hanteras ofta som en grupp med likartade förutsättningar i planeringen.
    Genom finansiering via Trafikverkets Skyltfond studeras olika cyklistgruppers behov och förutsättningar ur ett trafiksäkerhetsperspektiv i syfte att ge en bild av:

    • omfattningen av olika former av cykling i Sverige och trenderna för framtiden
    • trafiksäkerhetssituationen för olika cyklistgrupper
    • olika cyklistgruppers specifika behov och anspråk och eventuella intressekonflikterna mellan cyklistgrupperna och med andra trafikantgrupper
    • råd och rekommendationer för hur vi bättre kan hantera olika cyklisters behov och förutsättningar i planeringen

    För mer information, kontakta Hanna Wennberg, 010-456 56 08.

    Trygga och säkra korsningspunkter mellan cyklister och fotgängare

    Urbaniseringen innebär en förtätning och att antalet fotgängare och cyklister ökar och kampen om ytorna hårdnar. Fotgängare och cyklister har tidigare blandats och hanterats som en homogen grupp, trots sina skilda behov och förväntningar på infrastrukturen. I korsningspunkter t ex där fotgängare ska korsa cykelbana vid busshållplatser, vid gc-tunnlar eller i samband med gatukorsningar, är problemen särskilt stora.

    Genom finansiering via Trafikverket studeras korsningspunkter mellan fotgängare och cyklister för att öka kunskapen om problematiken samt att ta fram utformningsprinciper för att bättre hantera korsningspunkter utifrån ett säkerhets- och trygghetsperspektiv.

    Baserat på studierna, som genomförs i Stockholm, utvecklas resultat, slutsatser och rekommendationer som förankras med övriga kommuner och regioner för att utformningsprinciperna på sikt ska kunna tillämpas i hela landet.

    Har du frågor, kontakta Annika Nilsson, 010-456 56 47.

    PASTA: Rör vi oss mer om förutsättningarna förbättras?

    Ökar människors fysiska aktivitet när förutsättningarna för att gå och cykla förbättras? Det är den stora frågan för ett fyraårigt europeiskt forskningsprojekt; Physical Activity Through Sustainable Transport Approaches (PASTA). Omfattande studier kommer göras med totalt 14 000 deltagare i sju europeiska städer, däribland Örebro, London, Barcelona och Zürich.

    Huvudsyftet med forskningsprojektet PASTA är att undersöka vilka förutsättningar för gång, cykel och kollektivt resande som främjar fysisk aktivitet. Projektet syftar också till att ta fram ett verktyg som ska kunna användas för att räkna ut kostnader och vinster vid investeringar i infrastruktur för aktiv transport, det vill säga gång och cykel. Projektet kommer även ta fram informationsmaterial och en sammanställning av goda exempel som kan användas av beslutsfattare på olika nivåer.

    Fjorton aktörer är involverade däribland WHO, University of Oxford och University of Zürich. Trivector Traffic, som bland annat ansvarar för genomförandet av den svenska delstudien, är den enda privata aktören och har medfinansiering via Trafikverket.

    För mer information, kontakta Lena Smidfelt Rosqvist, 010-456 56 10.

    Mobil IT och oskyddade trafikanter

    Mobil IT i form av smartphones, MP3-spelare, läsplattor mm blir en allt vanligare företeelse i trafiken. Det är känt att distraktion är en bidragande orsak till en stor andel av olyckor som bilister är involverade i. Däremot är kunskapen om säkerheten i samband med oskyddade trafikanters mobil-it-användning betydligt sämre.

    Genom Trafikverkets Skyltfond ska denna förstudie öka förståelsen för hur mobil IT används av oskyddade trafikanter samt bedöma hur stort det eventuella trafiksäkerhetsproblemet är. Projektet ska också indikationer på vilka problem som behöver åtgärdas för att öka trafiksäkerheten med avseende på användning av mobil IT.

    Om du vill veta mer om projektet, så kontakta Emeli Adell, 010-456 56 22.

    Samla cykeldata samlar in resdata om cykling via smartphones

    I forskningsprojektet Samla Cykeldata vill vi testa att samla in stora mängder data om cykling i ett begränsat geografiskt område med flera olika mobiltelefonapplikationer. Testet ska därefter utvärderas vetenskapligt, praktiskt och ekonomiskt för att komma fram till om detta kan vara ett bra komplement till resvaneundersökningar och flödesmätningar. Projektet finansieras av Trafikverket och genomförs av konsultföretaget Trivector i samarbete med Göteborgs stad och Cykelfrämjandet.

    Säkra barnens trafikmiljöer! Översyn av verktyg för skolvägsutredning

    Trygga och säkra skolvägar är grundläggande för barns möjlighet att gå och cykla till skolan. Projektet gör en översyn av användningen och behovet i kommunerna vad gäller verktyg för skolvägsutredning och liknande verktyg för analys av barns trafikmiljö ur ett trafiksäkerhets- och trygghetsperspektiv. Även användningen av barnkonsekvensanalys (BKA) undersöks. Baserat på denna översyn samt på resultat från andra studier och på egna erfarenheter från skolvägsutredningar, tas rekommendationer fram för tillvägagångssätt för skolvägsutredning och metod (frågor, svarsalternativ, bedömningskriterier etc.), både vad gäller enkät och inventering med fokus på Vägverkets OR-metod. Influenser hämtas även från verktyg i relaterade områden (t ex trygghetsutredningar) och från metodiken för barnkonsekvensanalys.

    Finansiär: Trafikverkets Skyltfonden

    Mer information: Hanna Wennberg (010-456 56 08), Katarina Evanth (010-456 56 12)

    School Mobility Labs – för mer hållbart resande till skolan

    Ett vardagsproblem som många föräldrar ställs inför är hur deras barn ska komma till skola och fritidsaktiviteter. Att skjutsa barnen ter sig för många som ett rationellt alternativ för att få ihop familjeomsorg och arbetsliv. Detta skapar emellertid paradoxalt nog såväl oro för barnens säkerhet vid skolors trafikmiljö som ytterligare stress på ett redan ansträngt tidsschema. Samtidigt spär skjutsandet på transportsektorns utsläppsproblematik och berövar dessutom barnen värdefull fysisk aktivitet via en aktiv transport. I det här projektet genomför Trivector tillsammans med Eslövs kommun och Eslövs Bostads AB, en normkreativ innovationsprocess i form av School Mobility Labs där lösningar som skapar förutsättningar som gör att fler går och cyklar till skolan identifieras. Till skillnad från många dialogmetoder bygger School Mobility Labs på samskapande, det vill säga att det är deltagarna som tillsammans med experter formulerar problemet, genererar olika lösningsalternativ och fastställer utformningen av lösningarna. Det bygger också på en ömsesidig lärandeprocess inom ramen för en omställning mot mer hållbar mobilitet. Processen främjar såväl miljö och folkhälsa som jämställdhet, jämlikhet och konkurrenskraft i kommunen och regionen.

    Finansiär: Region Skåne genom utlysningen ”Normkreativ innovation” inom ramen för Jämställd regional tillväxt.

    Mer information: Hanna Wennberg (010-456 56 08), Nina Hvitlock (010-456 56 20)

    Läs mer i rapporten: 2018_65 Region Skåne School Mobility Labs v 1.0

    Sustainable Shared Mobility (SuSMo)

    Bidrar delade elsparkcyklar till att våra klimatmål uppnås? Vilken ny kunskap och kompetens behövs för att hantera delade eldrivna fordon? Vilken roll har beteendeförändring och affärsmodeller för att få till ett systemskifte? I projektet SuSMo (Sustainable Shared Mobility) kommer dessa och många andra frågor diskuteras med representanter från städer, kollektivtrafikoperatörer och nya mobilitetsaktörer från hela Europa.

    SuSMo-projektet är ett treårigt projekt som tar sig an frågan om delad mobilitet ur ett systemperspektiv. Huvuddelen av projektet är fyra workshops där olika aktörer i omställningen tillsammans kan diskutera vägen framåt. Syftet med denna workshopsserie är att ge beslutsfattare verktyg och kunskap för att bättre hantera utmaningarna med delade mobilitetslösningar (bilpool, cykelpool och andra typer av delade fordon) och på sikt kunna skapa ett fossilfritt transportsystem.

    När SuSMo-projektet avslutas ska det kunna visa på vad europeiska städer faktiskt behöver och efterfrågar för att på systemnivå kunna ställa om till ökad andel delade transporter. Vidare ska projektet ge upphov till nya verktyg och guidelines som kan stötta europeiska städer i omställningen.

    SuSMo leds av Cenex, med Trivector som svensk part och finansieras av EIT Climate KIC inom programmet Climate Innovation Ecosystems. I projektgruppen ingår flertalet europeiska partners, både från offentlig och privat sektor. Knutna till projektet är även fyra partnerstäder; Stockholm, Madrid, Bologna och Sofia.

    För mer information om projektet, kontakta Axel Persson, 010-456 56 26.

    Scaling cycling

    Cykling anses fortfarande inte vara ett seriöst transportslag i många europeiska länder. Åratal av transportplanering till fördel för biltrafik har skapat stadsrum och infrastruktur där det är svårt för cyklisten att få plats. Under 2017-2018 koordinerade Trivector ett projekt delfinansierat av EIT Climate-KIC under Scaling programmet. I projektet samlades cykelexperter från tre ledande cykelstäder i Europa för att diskutera och samla erfarenhet om hur cykling ska kunna öka. Tillsammans har experterna från Utrecht regionen, Köpenhamns kommun och Malmö Stad identifierat cykelinnovationer som kan fungera i andra städer. 9 innovationer samlades och beskrevs.

    Läs mer om varje innovation för att lära dig mer om framgångsfaktorer och barriärer för varje enskild.

    Tveka inte att ta kontakt med Malin Mårtensson, 010-456 56 35 om du vill veta mer!

    Hållbar utveckling och transporter

    Transport som tjänst

    Trivector har under det senaste året arbetat med flera olika forsknings- och innovationsprojekt kring ”transport som tjänst” eller ”Mobility as a Service” (MaaS). Genom att knyta samman olika transportlösningar i en och samma tjänst har MaaS stor potential att bidra till ett hållbart transportsystem i staden, eftersom det skapar förutsättningar för minskat bilägande. Att hyra, dela eller låna fordon istället för att själv äga dem blir dessutom också billigare för de allra flesta.

    IRIMS-projektet har vi tillsammans med forskare från Lunds universitet, K2 och Chalmers tittat på institutionella barriärer och drivkrafter för MaaS. Våren 2017 arrangerade vi en workshop för erfarenhetsutbyte kring MaaS mellan städer och kollektivtrafikoperatörer från de nordiska länderna med finansiering från det europeiska innovationsnätverket Climate-KIC. Vi är nu partner i ett Climate-KIC-finansierat Demonstrator-projekt tillsammans med Århus kommun, där en MaaS-tjänst ska utvecklas och implementeras under 2018 och 2019.

    Trivector utvecklar också ett eget MaaS-koncept för fastighetsprojekt. EC2B – easy to B eller easy to be, erbjuder en samlad mobilitetstjänst för fastigheter. Hyresgäster och boende i en fastighet ges tillgång till olika mobilitetstjänster – kollektivtrafik, lånecyklar, bilpool, hyrbil, taxi, samåkning, hemleverans etc – som tillsammans blir ett attraktivare alternativ än en egen bil. För att få största nytta ingår rådgivning. Med EC2B behövs färre bilparkeringsplatser, vilket kan spara stora pengar och är ett vanligt mål i moderna stadsutvecklingsprojekt.

    EC2B-konceptet har tagits fram under flera års tid i ett innovationsprojekt med satsningar från Trivector Traffic, Climate-KIC, och med stöd från Future By Lund. 2017 startades ett dotterbolag till Trivector Traffic för att utveckla EC2B. Mer information finns på EC2B:s hemsida: http://www.ec2b.se/

    Genom EU-projektet IRIS (Integrated and Replicable Solutions for Co-Creation in Sustainable Cities) har vi nu fått möjlighet att vidareutveckla och implementera EC2B i Riksbyggens fastighet Brf Viva i stadsdelen Johanneberg i Göteborg, samt i det omgivande området (http://irissmartcities.eu/ ). Trivector har också finansiering från Naturvårdsverkets Stadsinnovationsprogram för ett projekt som förbereder för implementeringen av EC2B i LKF:s fastighet Xplorion på Brunnshög i Lund.

    För mer information, kontakta Björn Wendle, 010-456 56 09 eller Emma Lund, 010-456 56 30.

    Inkluderande MaaS – integrerade mobilitetstjänster för en jämlikare tillgänglighet

    Forskningsprojekt finansierat av Vinnova som syftar till att utveckla ett koncept för integrerade mobilitetstjänster för socialt utsatta områden utifrån ett intersektionellt perspektiv – ett Inkluderande MaaS.

    Tillgängligheten till vardagliga aktiviteter är i Sverige och internationellt ojämlikt fördelad. Stadsområden och grupper med god socioekonomisk status har generellt bättre tillgänglighet och bidrar samtidigt till högre mobilitet med negativ inverkan på de långsiktiga hållbarhetsmålen för transportsektorn. När satsningar på nya hållbara koncept för transporter görs – till exempel så kallade integrerade mobilitetstjänster, även kallat Mobility as a Service (MaaS) – riktas dessa så gott som uteslutande mot dessa redan priviligierade områden och grupper. Den ojämlika fördelningen av såväl tillgänglighet som framtidsinriktade satsningar späs därmed på.

    MaaS visar generellt på god potential att adressera olika transportrelaterade hållbarhetsutmaningar som svenska städer brottas med. I socialt utsatta områden finns dock samtidigt en risk att en förbättrad tillgänglighet ökar en icke hållbar mobilitet. Tidigare erfarenheter har även visat att koncept som tagits fram för socioekonomiskt starka områden/grupper misslyckats vid applicering i svaga områden/grupper. Koncept för mobilitetslösningar i socialt utsatta områden behöver utvecklas utifrån kännedom om för dessa områden relevanta barriärer och förutsättningar, vilket inte hittills varit fallet.

    I projektet utvecklas ett koncept för Inkluderande MaaS som ökar tillgängligheten för socioekonomiskt svaga områden med syfte att utjämna fördelningen av tillgänglighet och framtidsinriktade satsningar. Ett Inkluderande MaaS bidrar på så vis till ökad delaktighet, inkludering och socialt kapital i socialt utsatta områden samt till att stärka dessa grupper i samhället.

    Finansiär: Vinnova. Projektperiod: 2017-12-01 – 2018-11-30. Projektpartners: Trivector Traffic AB (koordinator), EC2B Mobility AB, Malmö stad, MKB Fastighets AB, Skånetrafiken och E.ON Sverige AB.

    Vinnova inkluderande MaaS Delrapport1, v 1.0
    Vinnova inkluderande MaaS Delrapport2, v 1.0

    Mer information: Hanna Wennberg (010-456 56 08), Lena Smidfelt Rosqvist (010-456 56 10).

    Vem ska göra jobbet?

    I denna studie har vi tillsammans med Lunds Universitet kombinerat ihop resultat från den nationella resvaneundersökningen med Naturvårdsverkets nationella attitydundersökning. Vi har kartlagt vem som reser ohållbart respektive hållbart baserat på skattningar från FFF-utredningens klimatscenario och diskuterar vem som förväntas ”göra jobbet” i transportsektorns klimatomställning.

    Sammantaget visar studiens resultat på att det troligen krävs stora insatser som riktas och har potential att förändra vanebeteende och därtill kopplade attityder för att övergången inom transportsektorn till ett mer hållbart transportsystem ska komma till stånd. De åtgärder som föreslås och diskuteras bör inkludera denna vetskap och att politiska beslut om åtgärder måste inkludera åtgärder som har potential att förändra befolkningens långa körsträckor med bil för att vara effektiva för omställningen till ett hållbart transportsystem. Förändrade samhällsnormer och åldersstrukturer med där till hörande resvanor visar på intressant implikationer för antal bilkilometer, energiförbrukning och Co2 utsläpp och bör analyseras och diskuteras vidare.

    Studien har hittills en publicerad artikel i Journal of Cleaner Production.

    För mer information kontakta gärna Lena Smidfelt Rosqvist, 010- 4565610.

    Styrmedel och rättvisa

    Idag saknas kunskap om hur de samlade insatserna för att nå ett hållbart transportsystem sammantaget påverkar olika grupper.

    Vi avser därför att, genom att använda ny inkluderande metod med ”mobility-labs”, undersöka tänkbara styrmedels-/åtgärdspaket som bidrar till att öka acceptansen för kraftfulla utsläppsminskningar genom att säkra tillgängligheten i ett postfossilt transportsystem.

    Målet med studien är att utforska förslag på styrmedels/åtgärdspaket som bättre kan säkerställa en hållbar tillgänglighet för alla grupper i ett postfossilt samhälle. Studiens målsättning är vidare att utveckla en metod för att inkludera lokalt berörda aktörer i skapandet av styrmedels/åtgärdspaket för den postfossila tillgängligheten i områden och för grupper som riskerar att bli förlorare i samband med omställningsprocessen.

    För mer information kontakta gärna Lena Smidfelt Rosqvist, 010- 4565610.

    Modell för inkludering av sociala nyttor i investeringar för stadsområdesutveckling

    Urbaniseringstrenden är stark och i kombination med att den ökade tätortsbefolkningen till stor del beror på invandring möter många bostadsområden idag mycket stora och nya sociala utmaningar i miljöer som är i stort behov av upprustning. Samtidigt investeras idag mycket i nya områden som riskerar att öka klyftorna inom staden. Enorma investeringsbeslut kommer att fattas kommande år av såväl fastighetsägare, näringsliv som kommunala bolag och förvaltningar. Dessa aktörer behöver inkludera sociala nyttor i beslutsstöd för att främja såväl ekologiskt, socialt som ekonomiskt hållbar stadsområdesutveckling.

    Syftet med projektet är att testa och utveckla en modell som stödjer ett gemensamt investerande för ökad social nytta i stadsområdesutveckling: HAI, Hållbarhetsavkastning av investering. Projektet är ett Vinnova UDI Steg 2 och avser utveckla det i steg 1 framtagna konceptet på modell genom att i samverkan mellan privata och offentliga aktörer testa, utvärdera och vidareutveckla modellen för svensk marknad. Ett första steg med test för internationell marknad planeras också. Projektet samlar ett brett spektrum av aktörer som på något sätt är aktiva i stadsområdesutveckling för en affärsmässigt fungerande modell och har även en rad referensorganisationer knutna till sig för resonans mot marknaden i sin helhet.

    Finansiär: Vinnova. Projektperiod: 2017-05-01 – 2019-05-01. Projektkoordinator: Trivector Traffic AB. Projektledare: Urbanisland AB. Projektpartners: Övriga partners från Urban Innovation Lab medverkar tillsammans med Malmö Högskola, White Arkitekter, Malmö stad, Lunds kommun, Fryshuset och flera fastighetsbolag (Skanska, Trianon, Clarendon House Capital, Victoria Park Herrgården) samt RealWorth från Storbritannien som arbetat med Social Value UK.

    Kontaktpersoner: Lena Smidfelt RosqvistHanna WennbergChrister Ljungberg

    Stafetten – bättre målöverföring i transportplaneringen

    Forskningsprojektet studerar hur nationella klimat- och miljömål bättre kan bli styrande för beslut på nationell, regional och lokal nivå i transportplaneringen. Projektet handlar om måluppfyllelse i nationella transportplaneringen och innefattar även fallstudier i regional transportplanering och kommunal samhällsplanering. Dessutom analyseras normer och diskurser hos aktörer. Projektet är ett samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet AB (projektledare), Trivector Traffic AB och Institutionen för Teknik och samhälle vid Lunds universitet/LTH.

    Finansiär: Naturvårdsverket.

    Mer information: Hanna Wennberg (010-456 56 08), Annika Nilsson (010-456 56 47), Emma Lund (010-456 56 30)

    EU-projektet SUMPs-Up

    EU-projektet SUMPs-Up – European Programme for Accelerating the Take-up of Sustainable Urban Mobility Plans – handlar om att främja framtagningen och genomförandet av SUMP (trafikstrategier) i europeiska städer. I SUMPs-Up sker utbyte och samverkan med två parallella EU-projekt om SUMP: Prosperity och SUITS. Trivector är i SUMPs-Up ansvariga för att analysen av resultatet från en omfattade webbaserad enkätundersökning som genomfördes våren 2017 där europeiska städer svarat på frågor på vilka utmaningar, drivkrafter och behov de har i arbetet med trafikstrategier. Trivector ansvarar också för utvecklandet av manualer som stödjer kommuner i att välja och paketera åtgärder för sin SUMP och en vägledning i hur man tar fram en bra åtgärdsplan. Manualer tas fram för städer med olika mognadsgrad vad gäller arbetet med trafikstrategier: en riktar sig till nybörjar-städer som vill utveckla sin första SUMP, en annan till städer som vill bli mer systematiska i sitt arbete och en tredje till de mer erfarna städerna som vill bli mer innovativa. I projektet hålls också olika utbildningar och workshops riktade till planerare inom benämningen SUMP Learning Programmes.

    Finansiär: EU:s Horizon 2020 / CIVITAS. Projektkoordinator är ICLEI European Secretariat.

    Mer information: Hanna Wennberg (010-456 56 08), Rasmus Sundberg (010-456 56 45), Caroline Mattsson(010-456 56 43), Björn Wendle (010-456 56 09).

    Läs mer på projektets webbplats: http://sumps-up.eu/.

    Målkonflikter mellan nationell och lokal planering av infrastruktur

    Trivector Traffic och IVL Svenska Miljöinstitutet har tillsammans en studie av motsättningar mellan prognosstyrd och målstyrd planering av infrastruktur genom ett forskningsuppdrag finansierat av Trafikverket. Utgångspunkten för studien är en uppfattning hos tjänstemän på kommuner och Trafikverket om att det förekommer motsättningar mellan å ena sidan kommuners mål och ambitioner att skapa attraktiva stadsmiljöer och minska biltrafiken, och å andra sidan Trafikverkets prognoser som visar att vägtrafiken kommer fortsätta öka. Genom studien kartläggs motsättningar och förslag för hur man kan hantera motsättningarna tas fram. Sammanlagt har ett femtiotal representanter för kommuner och Trafikverket som arbetar med planering av infrastruktur och bebyggelse deltagit i intervjuer och workshop som ordnats inom uppdraget.

    Finansiär: Trafikverket

    Mer information: Hanna Wennberg (010-456 56 08), Lena Smidfelt Rosqvist (010-456 56 10), Christer Ljungberg (010-456 56 01)

    Jämställdhet, transportplanering och klimatomställning

    I flera olika forskningsprojekt, finansierade av bland annat Energimyndigheten och K2, studerar vi jämställdhetens betydelse för energieffektivisering i transportsektorn. Det finns genomgående stora skillnader mellan könen vad gäller såväl resvanor och beteende som attityder och värderingar kopplat till klimat och miljö. Dessutom är transportsektorn avseende makt fortfarande långt ifrån jämställd, där manliga beslutsfattare och manliga normer dominerar. Syftet med forskningsprojekten är att bättre förstå hur kön och genusnormer påverkar beslut på kommunal och regional nivå med det långsiktiga målet att dels bidra till en jämställd transportsektor och ett mer hållbart transportsystem.

    Projekten har hittills resulterat i två vetenskapligt publicerade artiklar:

    Kronsell, A., Smidfelt Rosqvist, L., & Winslott Hiselius, L. 2016. Achieving Climate Objectives in Transport Policy by Including Women and Challenging Gender Norms – the Swedish Case. International Journal of Sustainable Transportation, 10:8, 703-711.

    Winslott Hiselius, L., Kronsell, A., Dymén, C., Smidfelt Rosqvist, L., 2019. Investigating the link between transport sustainability and the representation of women in Swedish local committees. Sustainability 2019, 11, 4728

    För mer information kontakta gärna Lena Smidfelt Rosqvist 010- 4565610 eller Christian Dymén, 010-4565600.

    Kollektivtrafik som investering i socialt kapital – förstudie om metoder för sociala nyttobedömningar

    I transportpolitikens funktionsmål fastslås att alla ska ges en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet. Det saknas dock ett systematiskt angreppsätt för att bedöma hur de beslut som fattas på olika nivåer i transportplaneringen påverkar ”hela landet” och ”alla medborgare”, dvs. hur nyttor och investeringar fördelar sig på olika områden/grupper. Detta gäller inte minst hur investeringar i transportmöjligheter, såsom god kollektivtrafik, bidrar till social hållbarhet. Syftet med forskningsprojektet, som finansieras av K2, är att översätta och operationalisera den forskning som finns om sociala nyttor, socialt kapital och kollektivtrafik, till en modell som är anpassad till praktisk transportplanering. Från tidigare forskning kan konstateras ett behov av att studera sambandet mellan kollektivtrafikinvesteringar och påverkan på social hållbarhet där socialt kapital lyfts fram som en svårare och mer komplex social nytta. Projektet är att betrakta som en förstudie genom att vara ett avstamp mot fortsatt forskning om sociala nyttor av investeringar i transportinfrastruktur och andra mobilitetslösningar.

    För mer information kontakta gärna Christian Dymén, 010-4565600 eller Hanna Wennberg, 010-4565608

    Innovationsteam omställning

    Nio städer får dela på 35 miljoner kronor för att arbeta med att bli klimatneutrala år 2030 som en del av innovationsprogrammet Viable Cities. Trivector är med som partner i projektet med Malmö stad.

    Projektet handlar om hur det kan vara möjligt att ställa om en hel stad till förnybar eller återvunnen energi samt att bli klimatneutrala. Malmö stad inleder i höst 2019 ett tvåårigt projekt tillsammans med flera andra organisationer för att göra Malmö klimatneutralt till 2030.

    Projektet är brett. Det omfattar energi, återvinning, avfallshantering, vatten, transporter, digitalisering, konsumtion och resursutnyttjande. För flera delmål har engagemanget från medborgare, företag och föreningar stor betydelse. Projektet har därför ett särskilt fokus på att involvera dessa grupper.

    Transporter största utmaningen

    Transporterna utgör den absolut största utmaningen i kommunens arbete mot klimatneutralitet. En plan för hur staden kan ställas om till förnybar energi ska utvecklas inom projektet. Trivector bidrar med sin omfattande kompetens inom området, bland annat genom att analysera fossilbränsleanvändning för både gods- och persontransporter, och leda en innovationsteam inom transportområdet.

     

    Vill du veta mer? Kontakta Anna Clark, 010 456 56 23

    Hållbar utveckling och godstransporter

    Innovativa distributionsterminaler som främjar långsiktig hållbarhet för godsdistribution

    SMARTSET utvecklar och demonstrerar lösningar för hur godstransporter kan ske mer hållbart och energieffektivt, genom ett bättre nyttjade av godsterminaler. Projektet är uppbyggt kring tre kärnaspekter:

    • Affärsmodeller som skapar förutsättningar för marknadsanpassade lösningar
    • Reglering/styrning som ger incitament för en effektivare godshantering
    • Energieffektiva fordon som ger mindre miljö- och energibelastande transportlösningar.

    Olika affärsmodeller och upplägg testas i såväl erfarna som mindre erfarna städer inom området citylogistik. Projektet koordineras av Trafikkontoret i Göteborg, och svenska implementeringsstäder är Göteborg och Sundsvall. Trivector ansvarar och samordnar för projektets utvärdering av affärsmodellerna från både företagsekonomiskt och miljö/energimässigt perspektiv, samtidigt som en processutvärdering görs för en djupare förståelse för bl a framgångsfaktorer och hinder.
    Projektet finansieras av Intelligent Energy Europe (STEER-programmet).
    För mer information, kontakta gärna Pernilla Hyllenius Mattisson, 010-456 56 07 eller läs mer på projektets webbplats där även nyhetsbrev finns att ladda ner.

    Trafikplanering och strategier

    Jämställdhet, transportplanering och klimatomställning

    Generellt används två vägar till ökad jämställdhet, dels jämställd representation och dels jämställdhetsintegrering. Baserat på skillnader från Sverige avseende resbeteende, attityder till olika transportpolicy-frågor diskuterar vi betydelsen av och möjligheterna för att på alla nivåer i transportplaneringen inkludera hänsyn till skillnaderna i mäns respektive kvinnors generella resbeteende och attityder som ett sätt att både öka jämställdheten för transportsektorn och för att bidra till en nödvändig omställning mot ett mer hållbart transportsystem. Studien har hittills resulterat i en artikel i International Journal of Sustainable Transportation.

    För mer information kontakta gärna Lena Smidfelt Rosqvist, 010- 4565610.

    Mobility management för trafikverk

    MODBEAR (Mobility management and driver behaviour research) undersöker om och i vilken omfattning nationella “vägverk” i Europa arbetar med mobility management som en strategi för att påverka resebeteendet utifrån ett långsiktigt klimatperspektiv och utifrån att upprätthålla framkomlighet på vägarna vid oförutsedda händelser.

    Tretton europeiska vägmyndigheter studeras för att skapa en förståelse för hur mobility management används och jämförs med strategier för trafikstyrning. Myndigheternas uppdrag analyseras och jämförs.  Resultaten kommer presenteras tillsammans med rekommendationer för europeiska vägmyndigheter kring hur de kan arbeta långsiktigt för att minska klimatpåverkan, strategier för planerade vägprojekt samt strategier vid oförutsedda händelser såsom olyckor eller svåra väderförhållanden.

    Projektet finansieras av CEDR (Conference of European Directors of Roads) inom CEDR Transnational Road Research Programme och genomförs I samverkan med ARUP, Irland samt Hasselt University, Belgien.

    För mer information, kontakta gärna Caroline Mattsson, 010-4565643.

    Nu testas nya modeller för att öka kunskapen om hur vi reser i staden

    Enligt Trafikverkets beräkningar går det att minska utsläppen av koldioxid från trafiken med så mycket som 15-20 procent enbart genom att arbeta med fysisk planering. En ökad förståelse bland Sveriges kommuner om hur stadsbyggande påverkar trafikalstring och bilinnehav är därför av stor betydelse för att vi ska uppnå Sveriges energi- och klimatmål.

    Under 2019 kommer därför tre testkommuner att använda nya verktyg och modeller för att skatta antalet resor med olika färdmedel, bilinnehav och CO2-utsläpp på årsbasis. Förhoppningen är att modellerna ska kunna belysa hur olika grupper kommer resa i framtiden beroende på hur nya områden planeras. Genom denna studie kommer kommunerna också få fördjupad kunskap om hur olika grupper reser, så att orättvisor i transportsystemet kan justeras och bidra till ett mer jämlikt samhälle.

    Forskningsprojektet pågår till mitten av 2020. Det är initierat av de två forskningsbaserade konsultföretagen Spacescape och Trivector tillsammans med de tre svenska kommunerna Gävle, Jönköping och Linköping. Energimyndigheten är medfinansiär.

    Kontaktpersoner:

    Emeli Adell, projektledare Trivector, +46 (0)10-456 56 22

    Trafiksäkerhet

    Kommunernas drift och underhåll av gång- och cykelvägar och faktiskt skadeutfall

    En utmaning i trafiksäkerhetsarbetet är fortfarande de allvarliga skadorna bland gående och cyklister – och dessa uppkommer ofta i singelolyckor. Drift och underhåll av gång- och cykelvägar är en viktig åtgärd och här är det ofta kommunernas som är ansvarig aktör. I projektet görs en jämförelse av kommunernas skadebild enligt STRADA med dels hur kommunerna arbetar med drift och underhåll enligt Trafikverkets uppföljning inom ramen för nationella målstyrningen av trafiksäkerhetsarbetet och dels med resultatet från SKL:s under-sökning ”Kritik på teknik” om hur nöjda kommuninvånarna är. Är det kommuner med god kvalitet på underhållet för gång- och cykelvägar som också uppvisar en lägre risk för singelolycka bland gående och cyklister? Är det kommuner med god kvalitet på underhållet för gång- och cykelvägar som också har de mest nöjda kommuninvånarna med avseende på drift och underhåll? Och finns det samband mellan enskilda bedömningskriterier i Trafikverkets upp-följningsmodell resp. SKL:s ”Kritik på teknik” och risken för singelolycka bland gående och cyklister? Resultatet från analysen sammanfattas i en skriftlig rapport med slutsatser och rekommendationer.

    Finansiär: Trafikverkets Skyltfonden

    Mer information: Annika Nilsson (010-456 56 47), Jonas Åström (010-456 56 31)

    Ökar trafiksäkerheten när vi rensar luften? – trafiksäkerhetspotential av att införa miljözoner för personbilar

    Motorfordon är inblandade i en stor del av de dödsolyckor och olyckor med allvarligt skadade som sker i trafiken. En viktig faktor i olycksförloppet är den hastighet fordonen håller eftersom det påverkar storleken på krockvåldet och i slutändan olyckans allvarlighetsgrad.  I många nya bilar finns trafiksäkerhetsutrustning som skulle kunna förhindra eller lindra många olyckor, såsom exempelvis automatisk nödbroms i låg och hög hastighet. Införandet av trafiksäkerhetsutrustningen i fordonspaken är helt frivillig och går därför långsamt.

    Som ett led i arbetet med att uppnå miljömålet om Frisk luft har kommunerna från 2020 möjlighet att införa miljözon klass 2 för personbilar i tättbebyggt område. Miljözonen förbjuder de bilar som har sämst avgasrening att köra i tättbebyggt område dvs där många människor bor och vistas. De bilar som har sämst avgasrening och som skulle förbjudas i tättbebyggda områden är ofta äldre och kan därför även antas ha sämre trafiksäkerhetsutrustning. Om den hypotesen stämmer skulle ett införande av miljözoner även minska risken för fotgängare och cyklister att bli påkörda av personbilar.

    Syftet med projektet är att undersöka de potentiella trafiksäkerhetseffekterna, positiva och negativa, av att införa miljözon 2 för personbilar i tättbebyggda områden i Sverige som inte når miljömålet Frisk luft. Studien avgränsas till kollisioner mellan personbil och oskyddade trafikanter.

    Projektet finansieras via Trafikverkets Skyltfond.

    För mer information, kontakta Erik Stigell, 010-456 56 79.

    Kontakta oss

    Vill du veta mer om vår forskning eller våra forskningsprojekt? Kontakta vår forskningschef eller vd.

    Är du forskarutbildad och längtar efter att jobba med hållbar utveckling? Hör av dig! Vi är alltid intresserade av drivna och samhällsintresserade forskare till vårt trevliga gäng.

    Lena Smidfelt Rosqvist

    forskningschef Trivector Traffic

    lena.smidfeltrosqvist@trivector.se

    010-456 56 10

    Läs mer om Lena

    Christer Ljungberg

    vd Trivector och Trivector Traffic

    christer.ljungberg@trivector.se

    010-456 56 00