Bristerna i det skånska cykelnätet förhindrar övergång från bil till cykel

2021-11-22
Hållbara transporter
Cykling
Forskning

Av de topp tio kommuner i Sverige med störst behov av cykelinfrastruktur återfinns åtta i Skåne, skriver Christian Dymén och Lena Smidfelt Rosqvist vid konsultföretaget Trivector Traffic.

cykelnav - cykelpendlingstips

Debattinlägg i HD och SDS 211122

En ny studie för Trafikverket som Trivector har tagit fram visar att endast 20 procent av de regionala cykellänkar som behövs i Sverige är byggda och att det största glappet finns i Skåne (Se lista längst ner i texten). Det är märkligt med tanke på att regeringen genom en rad uppdrag till olika myndigheter tydligt visat att den vill se ökad satsning på cykling.

Trafikverkets så kallade Kågeson-modell för regional inventering och planering av cykelvägar pekade redan 2007 på den nytta fler regionala cykellänkar kan göra.

Investeringar i cykelinfrastruktur som cykelbanor, överfarter och utformningar av vägkorsningar behövs för att fler ska vilja cykla.

Av de topp tio kommuner i Sverige med störst behov av cykelinfrastruktur återfinns åtta i Skåne, enligt Trivectors rapport 2021:97 till Trafikverket.

FN:s klimatkonferens i Glasgow, COP26, visade med all önskvärd tydlighet att växthusgasutsläppen snabbt måste minska. En viktig pusselbit är en omställning av transportsystemet. Det behövs både nya tekniklösningar, som elektrifiering och effektivare fordon, och en bättre infrastruktur för transporter där det blir enklare att välja till exempel cykel.

Uppsving för cykel senaste åren

Cykling har också fått ett uppsving de senaste åren, något som förstärktes under covid-19-restriktionerna.

Under pandemin anpassade många snabbt sina aktiviteter och sitt sätt att förflytta sig utifrån nya omständigheter. Det är rimligt att anta att många också är beredda att bidra till minskad klimatpåverkan genom byte till mer hållbara transportvanor.

Cykling påverkar hälsan på ett positivt sätt och kan minska motoriserade transporters problematiska utsläpp. Det gäller även för elcykling som kan göra att fler kan cykla och att de avstånd som det går att cykla ökar.

Men en förutsättning för allt detta är en infrastruktur som gör att cykling kan ske på ett tryggt och någorlunda snabbt sätt.

Våra analyser visar att bristerna i det skånska cykelnätet är så stora att de förhindrar att de som har möjlighet väljer att ta elcykel eller ”vanlig” cykel istället för bil.

De flesta som har provat på distansarbetets fördelar under pandemin säger att de kommer fortsätta att arbeta hemifrån, även om inte i samma omfattning. Om de som har valt att byta från bil eller kollektivtrafik till cykel ska fortsätta med det även efter pandemin krävs satsningar som underlättar cykling.

Forskning, till exempel det EU-finansierade projektet PASTA – Physical Activity Through Sustainable Transport Approaches visar att fysisk aktivitet motsvarande Folkhälsomyndighetens rekommendationer på 150 minuter per vecka i stor utsträckning minskar riskerna för förtida död, hjärtinfarkt och stroke, diabetes typ 2, vissa cancerformer, depression och Alzheimers sjukdom med mellan 20 och 50 procent. Ökad cykling minskar alltså inte bara utsläppen från transporter, det bidrar också till ökad folkhälsa och minskade kostnader för sjukvård.

Regionalt cyklande ger ett mer robust transportsystem

Ökade möjligheter till regionalt cyklande stärker också vad som kallas robustheten i transportsystemet, alltså att det går att ta sig fram på alternativa vägar när störningar uppstår.

De tunga kollektivtrafikstråken, som till exempel Malmö–Lund i Skåne, är sköra för störningar. Men även stora avstängningar i vägtrafiken på grund av markarbeten, reparationer och säkerhetskritiska event som till exempel höstens Förintelsekonferens i Malmö skapar stora störningar. Med ett bättre utbyggt regionalt cykelnät finns det vid sådana tillfällen andra möjligheter att ta sig fram.

Kågeson-modellen visade att en stor del av de regionala cykellänkar som behövdes för ett fungerande nät inte existerade. Den nya utvecklade modell som vi på Trivector har tagit fram visar att behovet är ännu större idag. Det är med vetskapen om dessa resultat mycket svårt att förstå varför inte Trafikverket tillsammans med regioner och kommuner planerar dessa länkar och bygger dem omgående. Det gäller inte minst i Skåne som har givna förutsättningar för en utvecklad cykelkultur och där många kommuner redan är erkänt duktiga på cykelplanering i sina tätorter.

Visst måste en rad praktiska frågor om exakt utformning och sträckningar redas ut och visst krävs samverkan mellan flera parter, men ju förr dessa processer startas desto bättre.

Vårt råd är att Trafikverket och regionerna tillsammans med kommunerna snarast konkretiserar en plan för hur de cykellänkar som behövs i Skåne på snabbaste och bästa sätt kan bli verklighet.

SKRIBENTERNA

Christian Dymén, forskare och konsult vid Trivector Traffic.

Lena Smidfelt Rosqvist, vice vd och forskningschef Trivector Traffic

Behov av cykelinfrastruktur i Skåne karta 2Se kartor och förklaringar till kartorna – Behov av cykelinfrastruktur i Skåne.

Inom kort publiceras rapporten som beskriver Kågeson-modellen. I rapporten lyfter vi framförallt den nya regionala cykelmodellen 2.0 som beräknar behov av cykelinfrastruktur för cykel och elcykel för olika ärenden och hur det svarar mot den faktiska infrastrukturen och rekommendationer enligt VGU och nivå av trafikstress. Genom den matchningen kan olika typer av cykelinfrastruktur prioriteras. Modellen beaktar också prioriteringar utifrån socioekonomi, etnicitet och ohälsa.

Läs mer om hur vi kan hjälpa er att utforma bättre cykelinfrastruktur och cykeltrafik.

Tack till Erik Stigell, cykelexpert och före detta medarbetare på Trivector, som bidragit till studien!