Otydliga mål och gamla beslut hindrar transportsektorns omställning

2020-10-19
Hållbara transporter
Klimat
Samhällsplanering

Sveriges ambitiösa miljö- och klimatpolitik får inte tillräckligt genomslag i infrastrukturplaneringen. Det visar en rapport från forskningsprojektet Stafetten som tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector och Lunds universitet. Otydliga mål, expansiva nationella trafikplaner och gamla beslut om vägutbyggnader är några orsaker till att transportsektorns omställning dröjer.

Essingeleden

Transportsektorn står för nästan en tredjedel av Sveriges klimatpåverkan. Målet är att minska klimatpåverkan från inrikes transporter med 70 procent till 2030 jämfört med 2010, som ett etappmål på vägen mot nollutsläpp 2045. Regeringen betonar tydligt klimatfrågan i sitt uppdrag till Trafikverket att ta fram inriktningsunderlag till regeringens nästa infrastrukturproposition: ”Klimatomställningen ska genomsyra politiken. Klimatmålen ska nås. Därför är klimatmålen även en central utgångspunkt för den statliga transportinfrastrukturplaneringen.”

Liknande formuleringar har funnits i tidigare uppdrag till Trafikverket. Det har dock inte fått tillräckligt genomslag och hittills har infrastrukturplaneringen inte tydligt bidragit till klimatomställningen. I projektet Stafetten har forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet, Lunds universitet och Trivector undersökt vad detta beror på. I studien har forskarna bland annat gjort intervjuer med tjänstepersoner som är involverade i infrastrukturplanering på Trafikverket, i regioner och kommuner.

– Intervjupersonerna ser alla klimatmålet som ett mycket viktigt mål för transportsektorn, men åsikterna går isär om vilken roll infrastrukturplaneringen ska spela i omställningen. Flera kommuner och regioner använder infrastrukturplanering för att försöka styra mot en minskad andel bilresor. Klimatmålet är en del men det handlar även om trängsel, buller, bättre luft och möjligheter att skapa mer levande städer, säger Emma Lund på Trivector.

På Trafikverket däremot uttryckte flera intervjupersoner att infrastrukturplaneringen i sig endast har en mindre påverkan på biltrafiken, eftersom tillskottet till den befintliga infrastrukturen är så marginellt och för att det inte är infrastrukturen i sig, utan trafiken, som står för de stora utsläppen.

– I brist på tydligare direktiv från regeringen utgår Trafikverkets planering fortfarande från prognoser om ökat bilresande, snarare än från mål om ett mer transporteffektivt samhälle med mindre biltrafik. Det här ”marginalperspektivet” innebär att man utesluter infrastrukturplanering som en del av en större omställning där man skapar möjligheter att förändra dagens transportmönster, säger Fredrik Pettersson-Löfstedt från Lunds universitet.

– Vår forskning visar att det finns ett betydande glapp mellan mål och utfall i infrastrukturplaneringen. Att Trafikverket fortsätter att dimensionera vägtrafiksystemet för ökad trafik trots mål om motsatsen är en förklaring till detta glapp. En annan förklaring är infrastrukturplaneringens långa ledtider. De gör att en stor andel av de investeringar som ligger i dagens planer beslutades långt innan dagens klimatmål antogs, säger Linda Styhre på IVL Svenska Miljöinstitutet. Ska vi ta klimatmålet på allvar blir det tydligt att fokus för infrastrukturplaneringen behöver förändras. Regeringen behöver därför ge Trafikverket ett tydligare uppdrag att klimatmålen bör prioriteras högre för infrastrukturplaneringen som helhet.

Ladda ner slutrapporten här.

Forskningsprojektet Stafetten har undersökt överföringen av nationella miljömål till olika nivåer av transport- och samhällsplanering. Projektet har pågått i två år och genomförts i samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector och Lunds universitet med finansiering från Naturvårdsverket.

Välkommen på webbinarium 24/11: Mer hållbarhet i transportplanerna – hur då? 

För mer information, kontakta:
Emma Lund, Trivector, emma.lund@trivector.se, tel: 010-456 56 30