Spårvägen i Lund påverkar de oskyddade trafikanterna – men mindre än befarat

2022-04-12
Hållbara transporter
Kollektiva transporter
Trafiksäkerhet

Alltfler städer planerar för spårväg för att få till god kollektivtrafikförsörjning. Samtidigt påverkar spårvägstrafiken trafiksäkerhetssituationen i staden för andra trafikanter, inte minst för de oskyddade trafikanterna. I december 2020 öppnade den nya spårvägen i Lund för trafik. Det gav Trivector Traffic och LTH den sällsynta möjligheten att göra en före- och efterstudie: hur har spårvägen påverkat trafiksäkerheten och tryggheten för oskyddade trafikanter?

Oskyddade trafikanter vid spårvägen i Lund

I ett forskningsprojekt finansierat av Trafikverkets Skyltfonden har Trivector gjort intervjuer med gående och cyklister före och efter spårvägen öppnade för trafik för att få en bild av hur säkerheten kring spårvägen upplevs. Filmade beteendeobservationer har gjorts av LTH för att se hur gående och cyklister interagerar med spårvagnen. Genom Lunds kommun har projektet fått tillgång till rapporterade incidenter. Allt detta har gett en bild av hur spårvägen i Lund påverkat trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter.

Trafikanterna var mer positiva när trafiken kom igång

Före spårvägen öppnade för trafik fanns en oro för att spårvägstrafiken skulle påverka säkerheten negativt för gående och cyklister. Resultaten från intervjustudien visar att det inte var så ”farligt” som befarat.

2020 svarade 45 procent av de gående och 62 procent av cyklisterna att spårvägstrafiken skulle ha en negativ påverkan på gåendes respektive cyklisters säkerhet. Efter spårvägen öppnade för trafik var motsvarande siffror 33 respektive 35 procent. Trafikanterna var alltså mer positiva när trafiken kommit igång.

De allra flesta upplever ingen eller liten risk att råka ut för en olycka på grund av spårvägstrafiken. Deltagarna i studien upplever också en lägre risk att åka ut för en olycka på grund av spårvägstrafiken när trafiken väl var igång 2021 jämfört med före.

– I viss mån finns alltså negativa upplevelser av säkerhet för gående och cyklister kvar nu när spårvägstrafiken är igång, men fler intervjupersoner har rört sig i positiv riktning. Många verkar ha trott att det skulle bli osäkrare än vad man upplever att det faktiskt blev, säger Frida Odbacke som ansvarat för Trivectors intervjustudie.

Positiva effekter genom satsning på infrastruktur

Den enorma insats det innebär att bygga ny spårväg har även inneburit satsningar på gång- och cykelinfrastrukturen.

– Flera deltagare upplevde att spårvägen har gjort trafiksituationen sämre, till exempel att det blivit svårare att korsa gatan. Samtidigt var det flera som framförde positiva kommentarer, till exempel att cykelinfrastrukturen förbättrats när spårvägen byggdes, berättar Frida Odbacke vidare.

Turtätheten inverkade på interaktionerna

Beteendeobservationerna visar att en klar majoritet av alla interaktioner med spårvagnen sker på ett säkert sätt. De oskyddade trafikanterna passerar antingen före spårvagnen med en god säkerhetsmarginal – eller efter spårvagnen på ett sätt som med dagens relativt låga turtäthet verkar säkert.

Det är nämligen så att spårvägstrafiken endast kördes med 15-minuterstrafik under 2021 och inte 7,5-minuterstrafik som tänkt. Det har sannolikt har en inverkan på resultaten i denna studie, inte minst genom att påverka antalet möjliga interaktioner mellan spårvagn och oskyddade trafikanter.

Även några deltagare i intervjustudien rapporterade att man upplevde spårvägstrafiken som gles och att den därmed inte utgör hinder för att korsa spårvägen.

– Korsningen Sankt Laurentiigatan/Bredgatan utmärker sig med en del passager före spårvagnarna med små tidsmarginaler. De relativt små tidsmarginalerna som observerats vid passage efter spårvagnen kan leda till farliga situationer i framtiden om turtätheten ökar och det blir vanligare att två spårvagnar möts vid övergångarna, menar Carl Johnsson från LTH som genomfört beteendeobservationerna.

Olika väjningsregler kan vara oklart

Det är olika väjningsregler att följa för trafikanterna som rör sig kring spårvägen i Lund: spårvagnen ska alltid lämnas fri väg, medan bilister alltid ska väja för gående på övergångsstället. Ur gåendes perspektiv kan det bli förvirrande när man ska korsa en gata som rymmer både körbana och spår. Några av deltagarna i studien uppger också att det är ”otydliga trafikregler”.

Våren 2021 genomförde LTH-studenterna Julia Bengtsson och Josephine Gertson ett examensarbete. De såg ingen skillnad i riskfyllt beteende beroende på om den oskyddade trafikanten korsade för körbanan och sedan spårvägen, eller tvärtom. Deras intervjuer med trafikanter visade på bristande kunskap om att spårvagnen ska lämnas fri väg.

Trivector och LTH ser behov av fortsatt forskning

I projektet har utvärdering gjorts av effekter på trafiksäkerhet och trygghet för oskyddade trafikanter relativt kort tid efter att spårvägen öppnades för trafik.

–  Det skulle vara mycket intressant att komma tillbaka med en ny studie om några år för att förstå hur trafiksäkerheten påverkas på längre sikt och genom trafikanternas beteendeanpassningar. Då finns också möjlighet att studera vilken inverkan som en ökad turtäthet får, menar Hanna Wennberg som varit projektledare.

Mer information om spårväg och trafiksäkerhet

Vill du veta mer? Kontakta Hanna Wennberg, 010-456 56 08.

Bild av spårvagn placerad mellan spårvägsspår