Exjobb och praktik

    Skriv exjobb eller gör praktik hos oss

    Kom och skriv exjobb hos oss! Varje år tar vi emot ett antal studenter som skriver exjobb eller gör praktik hos oss. Studenterna får möjlighet att fördjupa sig inom ett aktuellt område och leta fram ny kunskap som både vi, studenterna och omvärlden kan ha nytta av. Kanske vill du också göra ditt examensarbete hos oss? Vi är öppna för förslag inom något av de områden där vi är praktiskt verksamma. Vi finns i Lund, Göteborg, Stockholm och Luleå.

    Vi kan ibland hjälpa dig att hitta handledare på din högskola, och samverkar sedan med dem för att ditt resultat skall bli bästa möjliga. Om du är intresserad av att göra ditt exjobb eller din praktik hos oss är det bra att känna till följande:

    Vi har möjlighet att hantera ett antal exjobb samtidigt – men inte hur många som helst. Så hör av dig och kontrollera hur läget är just nu.

    Förslag på exjobb

    De idéer på examensarbete, även kallat exjobb, som finns i listorna här nedanför är av olika slag. Ibland är de just bara det – idéer som vi sett är intressanta uppgifter utifrån vår kunskap och erfarenhet. Vi har olika mycket tankar om vad som skall göras; ibland mycket, ibland lite. Men det är du själv som får detaljformulera uppgiften.

    Det finns inte alltid någon som just nu efterfrågar exjobben i idélistan, utan idéerna har kommit till i samband med vårt arbete – ibland nyligen och ibland för lite längre sedan.


     

    Idélista – Trivector Traffic (hållbara transporter)

    Nedan listas några förslag på exjobb inom våra ämnesområden. Du är välkommen att kontakta oss om någon av dessa förslag skulle passa dig, eller om du har en egen idé inom våra ämnesområden.

    Trafiksäkerhet och social hållbarhet

    Nya sätt att mäta resvanor, men vems resvanor mäter vi?

    Vi behöver förstå hur människor resor för att kunna utforma ett bra transportsystem och för detta har vi bland annat resvaneundersökningar. I en tid med högt tempo och stort informationsöverflöd blir det allt svårare att få in svar, och kvaliteten på traditionella resvaneundersökningar sjunker. TravelVu är ett nytt sätt att samla in data som bygger på att man genom mobiltelefonens GPS följer en persons rörelser. Detta gör det möjligt att få fram helt ny typ av data och bättre precision kring resvanor. TravelVu har utvecklats av Trivector och används idag både nationellt och internationellt i olika typer av resvaneundersökningar.

    Alla undersökningar har i regel ett bortfall som måste hanteras. Frågan är vilka grupper som nås med TravelVu och vilka grupper som riskerar att exkluderas i jämförelse med traditionella resvaneundersökningar – och hur detta bortfall bör hanteras i urval, datainsamling och analys. Vissa grupper är mer benägna att svara på pappersenkäter och att vara tillgängliga för undersökningar via telefon, medan andra är mer benägna att anamma appbaserade lösningar som TravelVu. Detta kan vara kopplat till ålder, kön, socioekonomi, funktionsförmåga, etnicitet osv. men om detta finns idag lite kunskap. För att kunna undersökningar med god kvalitet krävs ökad kunskap om bortfallet och hur detta bör hanteras. Avgränsning av examensarbetet/uppsatsen formuleras tillsammans med studenten.

    Spårväg och oskyddade trafikanter

    Spårväg ger möjlighet till attraktiv kollektivtrafik med hög kapacitet, men hur säkerställer vi olika trafikantgruppers tillgänglighet, trafiksäkerhet och trygghet? I Lund öppnar en ny spårväg för trafik i december 2020. Flera andra städer planerar också nya spårvägar. Trivector arbetar tillsammans med LTH i ett forskningsprojekt som handlar om att förstå hur spårvägen påverkar oskyddade trafikanters säkerhet, både i faktiska termer och upplevelsemässigt. Projektet ska utmynna i rekommendationer för en god trafiksäkerhet och trygghet för gående och cyklister i nya och befintliga spårvägsanläggningar.

    För en student finns möjligheter att göra olika studier av spårvägen där fokus för arbetet anpassas utifrån studentens intresse och utbildningsbakgrund. Beroende på vald frågeställning kan studenten välja att göra observationer, konfliktstudier, intervjuer eller enkäter, eller annan metod. Exempelvis kan beteendeobservationer göras för att undersöka hur människor tolkar och förhåller sig till spårvägens utformning som bygger på öppenhet och tydlighet och som är avsedd att vara självförklarande. En del i utformningsprinciperna är en vit linje som ska tala om för människor att ”nu är du i spårområdet”. Hur tolkar man det? Tolkar man det på olika sätt? Många spårövergångar är utformade enligt principer för ’shared space’, där samspel förutsätts mellan spårvagn och andra trafikanter, och några få spårövergångar är signalreglerade. Hur fungerar samspelet i praktiken? Hur ser det ut för gående respektive cyklister? Hur ser det ut för olika åldersgrupper? Hur se det ut under olika tider på dygnet och veckan? Det finns också möjlighet att göra deltagande observationer med personer med funktionsnedsättningar. Och det finns möjlighet att komma med egna idéer!

    Stadsutveckling

    Förtätning och hållbara transporter

    En återkommande strategi i kommunal trafikplanering är att prioritera gång, cykel och kollektivtrafik framför biltrafik. Med stadsmiljöavtalen har flera kommuner fått beviljade medel med krav på motprestation att genomföra cykelåtgärder. Ett exjobb skulle exempelvis kunna studera hur detta i praktiken genomförs då gaturummen i regel har en given bredd och ett givet utrymme och alla sådana åtgärder sker i konkurrens med andra intressen. Vad händer när hållbara trafiksatsningar görs i befintlig stadsmiljö? Examensarbetet skulle exempelvis kunna genomföras med fallstudier och belysa olika exempel med olika komplexitet från enklare omdisponeringar till mer komplicerade miljöer.

    Cykelparkering – behov och möjligheter för samutnyttjande

    Behovet av cykelparkeringar ökar i våra städer och därmed även utrymmesbehovet för dessa. Vilka potentialer finns för samutnyttjande och för vilka funktioner är detta lämpligt? Hur mycket cykelparkering behövs på för ett attraktivt område/torg/gata utöver parkering för mer definierade målpunkter som handel och kontor? Och hur bör en lämplig fördelning se ut mellan olika typer av parkeringar (markplan/cykelrum/cykelgarage) och olika typer av cyklar (traditionella cyklar/elcyklar/lastcyklar/cykelkärror).

    Inducerad parkering

    Kan ett ökat utbud av bilparkering öka efterfrågan av parkering och bilresandet. Eller är det så att det är bra med en subventionerad boendeparkering, för att underlätta att lämna bilen hemma och minska arbetspendlingen med bil. Vad är i så fall effekten på bilinnehavet och vad ger det i sin tur för effekt på bilresandet för övriga resor utöver arbetspendling.

    Synliggöra kostnaden för bilparkering

    Idag är ofta kostnaden för bilparkering inbakad i lägenhetspriser, hyror, varor, etc. och de som använder parkeringen behöver sällan eller aldrig betala den fulla kostnaden för parkering. Kan man genom att synliggöra kostnaden för parkering, och hur avgiften tas ut av de boende skapa förutsättningar för ökat hållbart resande. Kan parkeringsavgifter i sin tur finansiera andra investeringar och åtgärder för hållbart resande, t ex cykelparkering eller kollektivtrafikkort. Hur fungerar detta i så fall rent juridiskt?

    Studera resvanedata för att öka kunskapen om parkering

    Inom parkeringsplanering finns det en avsaknad av kunskap avseende flera effektsamband, exempelvis kopplat till hur parkeringsplatser används och hur mycket söktrafik parkering genererar. I takt med att digitala resvaneundersökningar har tillämpats i flera svenska städer finns det en stor mängd data som kan bidra till att höja kunskapsläget om hur parkering används och hur det kan avspeglas i stads- och trafikplaneringen. Trivector har genom sitt digitala RVU-verktyg TravelVu tillgång till sådan data och söker nu dig som genom GIS-analyser vill hjälpa till att skapa ny kunskap på området.

    Parkering och centrumhandel

    Parkering är en viktig del av tillgängligheten till våra städer och till handeln i stadskärnorna. Parkering möjliggör för kunder att få tillgång till centrum och det ger centrum ett utökat upptagningsområde och potentiellt kundunderlag, vilket är nödvändigt för handelns attraktivitet och överlevnad. Detta gäller både bil- och cykelparkering. Det är också viktigt att de parkeringsplatser som finns faktiskt är tillgängliga för handelns kunder, vilket kräver en genomtänkt reglering, annars har de inget värde för handeln. Samtidigt tar parkering, i synnerhet för bil, stor plats i staden och riskerar att tränga ut andra funktioner som bidrar till dess attraktivitet och trivsel. Hur ska svenska städer egentligen planera för parkering för största möjliga tillgänglighet och attraktivitet och vilka resultat kan utläsas genom analys av tillgängliga data?

    Beteende och dialog

    Sociala medier i mobility management och trafikplanering

    Sociala medier som Facebook och Twitter spelar en allt större roll i dagens samhälle och många myndigheter och företag använder sociala medier för att nå ut till nya grupper. Hur används sociala medier i planeringssammanhang idag och vilka fler möjligheter finns? Vilka effekter kan sociala medier få för ett hållbart resande?

    Crowdsourcing och riktade inbjudningar - Hur ökar vi viljan att delta i datainsamlingar?

    Inom stads- och trafikplanering är behovet av samverkan och data från medborgare av stor vikt. På samma sätt är organisationer som vill jobba med mer hållbara pendlingsresor mm beroende av att medarbetare engagerar sig och deltar i datainsamlingar. Svarsfrekvenserna är dock sedan länge dalande och det är inte alltid engagemanget i stads- och trafikfrågor blir konstruktivt. Detta examensarbete syftar till att både teoretiskt och praktiskt undersöka vad som kan hjälpa till att häva – och kanske till och med vända – denna utveckling. Vad krävs för att medborgare eller medarbetare ska vilja engagera sig? Hur ska inramningen se ut och vad krävs för att man ska vilja delta i enkäter och andra datainsamlingar. Examensarbetet får gärna använda resvaneappen TravelVu som exempel.

    Godstransporter

    Godstransporter i den bilfria staden

    Staden och gaturummet utformas idag utifrån bilen, lastbilar och bussar. Det ställer bl.a. krav på tillräckligt brett gaturum och svängradier för tunga fordon. Samtidigt finns både äldre städer och nya stadsdelar som byggts utan tillgänglighet för bilar eller tyngre fordon. Sommartid omvandlas också många gator och områden även i våra svenska städer till sommargågator under del av året. Hur löser man i dessa områden godstransporter till och från bostäder och verksamheter, service, reparationer och ombyggnation av fastigheter, avfallshantering samt tillgängligheten för utryckningsfordon? Vilka möjligheter skapas med lösningar, vad betyder det för utformningen av gaturum och staden? Det är frågor som detta exjobb är tänkt att belysa. Undersökningen kan baseras på sammanställning av goda exempel från områden där vanlig motorfordonstrafik inte är tillåten från såväl äldre som nyare städer/stadsdelar internationellt och nationellt (exempelvis sommargågator), kompletterat med intervjuer av tjänstepersoner. Utifrån sammanställningen identifieras hinder och möjliga lösningar för att överbrygga dessa för att skapa bilfria områden. Det ingår även att påvisa effekter på Agenda 2030 mål av en omvandling till bilfritt område.

    Hållbar e-handel idag och i framtiden

    Under de senaste åren har e-handeln exploderat. Men vad betyder detta för hur vi reser och hur påverkar olika leveransalternativ våra resor för hämta/lämna e-handlade varor? Hur påverkas våra resor i stort? Hur bör strukturerna utformas för att leda i hållbar riktning? Lunds universitet och Trivector Traffic har ett pågående forskningsprojekt om detta och exjobb på angränsande teman skulle kunna komplettera det arbetet. Detta skulle till exempel kunna vara:

    • Framtidsspaning kring e-handel – vart är den på väg? Hur kan leveranssystemen komma att utvecklas och vilka konsekvenser kan det få för resande, godstransporter och energianvändning?
    • Hur kommer handel i fysisk butik och e-handel att kombineras i framtiden?
    • Scenarioanalyser av hur olika leveransalternativ påverkar resandet. Hur påverkar olika förutsättningar/scenarier våra resor i samband med e-handel? Hur skulle ett optimerat system med avseende på både resor och godstransporter se ut?
    • Vid hemleveranser finns olika leveranssystem (posten, tidningen, bud) och tidsramar för leverans. Hur påverkar de olika leveranssystemen och valmöjligheterna mängden godstransporter? Hur skulle ett system som fungerar väl både mottagare och leverantör samtidigt som det är transportsnålt/energieffektivt se ut?

    Inom forskningsprojektet har resdata med information om e-handelsvanor samlats in. Vid behov kan examensarbetet nyttja (delar av) denna data.

    Återvinning och återbruk utan egen bil

    Oavsett var och hur man bor uppstår det tillfällen när större möbler, vitvaror, trädgårdsavfall mm behöver forslas bort från bostaden. Det leder ofta till den klassiska ”transporten till återvinningscentralen”, vilket ofta sker med privat personbil och eventuellt en tillkopplad släpvagn. I takt med rådande förtätning i våra städer och med en ökad medvetenhet om bilismens baksidor har mängder med tjänster uppstått för att möjliggöra ett liv utan egen bil. Dagligvaror och sällanköp kan levereras till dörren, kollektivtrafik och cykel får ökad prioritet i gaturummet och behovet att resa minskar med olika digitala tjänster. Alternativ för återvinning och återbruk har inte nått samma genomslag och för dessa transporter ter sig behovet av egen bil fortsatt vara stort. Men behöver det vara så? Ett examensarbete inom detta område är tänkt att kartlägga vilka lösningar som finns eller har testats, undersöka vilken kunskap som redans finns på ämnet och identifiera knäckfrågor och framgångsfaktorer för potentiella framtida tjänster för bilfria hushåll.

    Kollektiva transporter

    Hur tar vi oss till och från kollektivtrafiken?

    Kollektivtrafiken är ryggraden i ett hållbart transportsystem. För att resa med kollektivtrafiken är det viktigt att kunna ta sig till och från hållplatser och stationer. Dessa anslutningsresor gör dessutom att kollektivtrafikresande har en starkt hälsofrämjande effekt i befolkningen. Trots det vet vi idag lite om hur dessa resor ser ut. Bättre kunskap skulle ge underlag till att skapa bättre förutsättningar för hållbara resor men också för att kunna fokusera tillgängliga resurser på ett mer effektivt sätt.

    Trivector är intresserade av ett examensarbete kring hur man tar sig till/från kollektivtrafiken (anslutningsresor). Arbetet kan utnyttja redan insamlat datamaterial från resvaneappen TravelVu. Centrala frågeställningar kan vara: Hur långa är anslutningsresor med olika färdmedel? Hur skiljer detta sig mellan olika typer av resenärer (bilister, mobilister, cyklister…), kön, ålder, typ av kollektivtrafik, läge för hållplats (huvudort, mindre orter, landsbygd, centralt, perifert), olika typer av ärenden?

    Vilka målpunkter utgör bra underlag för kollektivtrafiken?

    Det finns många olika typer av målpunkter i en stad. Vi vet att t ex sjukhus har en stor andel som kommer med kollektivtrafiken båda vad gäller anställda och besökare. Det finns många andra målpunkter t ex köpcentra och fritidsanläggningar. Här vet vi mycket mindre om det finns någon attraktivitet för kollektivtrafiken. Det kanske skiljer på var målpunkten ligger i staden eller vilket utbud den har? För stadsplanerare och kollektivtrafikhuvudmän är ökad kunskap om målpunkter viktigt för att kunna planera samhället och kollektivtrafiken på ett effektivt sätt.

    Trivector är intresserade av ett examensarbete kring vilka målpunkter kollektivtrafiken kan vara särskilt attraktiv. Arbetet kan utnyttja redan insamlat datamaterial från resvaneappen TravelVu. Centrala frågeställningar kan vara: Vilka typer av målpunkter är attraktiva för kollektivtrafiken? Var i staden ligger de målpunkter som har flest kollektivtrafikresenärer? Skiljer det mellan vilket erbjudande som finns i målpunkten? Hur skiljer detta sig mellan olika typer av ärenden? Vilken är färdmedelsfördelningen för olika målpunkter?

     

    Får man verkligen vad man betalar för? Pris- och kvalitetsutveckling i kollektivtrafiken

    Får man verkligen vad man betalar för? Pris- och kvalitetsutveckling i kollektivtrafiken.

    Sedan 1980-talet har biljettpriserna i kollektivtrafiken generellt ökat, i takt med löneökningar och andra kostnadsökningar. Den senaste tidens livligt omtalade ökningar av drivmedelspriser för privatbilar överträffas med råge av biljettprisutvecklingen i kollektivtrafiken. Samtidigt har turutbud och reshastighet förbättrats i många relationer, vilket gör att man kan tala om att priset för kollektivtrafikresande förvisso har ökat, men det har även kvaliteten på den transporttjänst man betalar för, se t ex Transportstyrelsens rapport ”Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2019.” Mot detta argument kan ställas det faktum att tillgängligheten till kommersiell och offentlig service på många, framför allt mindre, orter har minskat, vilket innebär att många människor måste resa mer än tidigare för att få det s k livspusslet att gå ihop. Hur kan man åskådliggöra och reda ut dessa frågor? Får vi mer eller mindre för våra pengar i kollektivtrafiken nu jämfört med tidigare och hur skiljer det sig mellan olika orter, stråk och landsändar? Vi efterfrågar ett examensarbete och en student som vill djupdyka i de historiska data som finns för att försöka svara på denna typ av frågor.

     

    Utveckling av högkvalitativa regionala busskoncept - Bedömningsverktyg för Regional BRT

    BRT (Bus Rapid Transit) har utvecklats som ett effektivt kollektivtrafikkoncept i många städer runt om i världen. Även i Sverige har BRT rönt intresse och för ett par år sedan utvecklades ett bedömningsverktyg för BRT som stöd för införandet i svenska städer. Motsvarande högkvalitativa busskoncept på regional nivå saknas dock, trots en stor efterfrågan inte minst som alternativ till dyra järnvägsinvesteringar. Ett antal riktlinjer för denna konceptutveckling har tagits fram på principiell nivå men principerna behöver konkretiseras i linje med det bedömningsverktyg som tagits fram för BRT i stadsmiljö – lämpligen i form av ett examensarbete. Examensarbetet skulle exempelvis kunna innehålla fördjupning i den litteratur som finns kring regional busstrafik och BRT för att sedan omsätta denna kunskap i konkreta förslag till kriterier. Samverkan med olika experter på området är en central del i arbetet, till exempel genom intervjuer, workshop eller enkätstudie.

    BRT-benchmarking - Exempelbank för avancerad busstrafik

    I många svenska städer pågår en utveckling av busstrafiken med inspiration av så kallad BRT (Bus Rapid Transit). Det finns dock olika åsikter om vad BRT innebär. För ett par år sedan utvecklades därför ett bedömningsverktyg som underlag för diskussioner och samverkan i städer som planerar för BRT och BRT-inspirerade koncept. Bedömningsverktyget är under utveckling och behöver bland annat kompletteras med en exempelbank för att kunna illustrera olika ambitionsnivåer. Ett examensarbete skulle kunna bygga upp en sådan exempelbank med poängbedömningar och beskrivning av utvalda busslinjer i Sverige såväl som på andra håll i Europa. Arbetet innehåller detaljerad kartläggning av busslinjerna genom satellitbilder, platsbesök och intervjuer.

    Indikatorer för ett högt bussresande i småstäder

    Trivector har sedan tidigare samlat in resandestatistik för stadstrafiken i alla svenska städer och gjort sammanställning av några indikatorer för vad som kännetecknar resandet i stadsbusstrafiken i Sverige. Nu finns det möjlighet att använda datan för att göra fler sammanställningar och analyser. Dessa skulle till exempel kunna svara på vilka samband som finns mellan resandet och antal linjer i en stad, avstånd till närmsta busshållplats och resande eller samband mellan biljettkostnad och resandet, etc. Analyserna kan leda till att få en klarare bild av vilka faktorer som är viktigast när det gäller att få ett högt stadstrafikresande.

    Trafikanalys

    Modellering av MAAS (mobility as a service) - 2 förslag

    Påverkan av antal och lokalisering av holding areas och PUDOS (pick-up and drop off points) på självkörande fordon

    För att ett trafiksystem med självkörande fordon ska fungera, är det viktigt att förstå effekterna av hur tjänsten för delade självkörande fordon utformas. Två viktiga frågor som påverkar trafikarbetet och level-of-service för användarna är antalet och lokaliseringen av holding areas samt PUDOs (pick-up and drop-off points). Holding areas är depåerna som fordonen börjar och slutar sin resa ifrån, men även där de eventuellt kör tillbaka till efter en viss väntetid eller för att laddas. Var dessa finns lokaliserade och hur många som finns påverkar antalet kilometer tomkörning och väntetiderna för resenärerna. Vad blir effekterna av olika lokaliseringar i till exempel Göteborg stad (case-study). Liknande frågor rör lokaliseringen av och antalet PUDOs, platser där självkörande fordon kan hämta och lämna resenärer. Ska det vara möjligt överallt, eller är det bättre att begränsa antalet platser, eller att inte ha några PUDOs alls i vissa områden, till exempel i innerstaden?

    Hur påverkar olika scenarier för delade självkörande fordon antalet parkeringsplatser som behövs och hur vi kan utforma framtida städer

    Ett transportsystem med delade självkörande fordon lär minska antalet bilar på vägarna (men inte nödvändigtvis antalet körda kilometer). Färre bilar kan innebära ett minskat behov på antal parkeringsplatser i staden. Vad är potentialen och hur blir effekterna för olika scenarier, till exempel när flera användare delar ett fordon jämfört med när man inte delar med de man inte känner? Hur påverkar en överflyttning från kollektivtrafiken

    Simulering av cykling i makroskopiska verktyg

    Makroskopiska trafikanalysverktyg har traditionellt haft mest fokus på fordonstrafik och kollektivtrafik. För att kunna bidra till ett hållbart transportsystem finns dock även ett behov av att realistiskt kunna analysera cykeltrafik på makroskopisk nivå. Hur ser det ut i de olika verktygen? Vilka begränsningar finns? Vad behövs för att kunna förbättra modellering/simulering av cykeltrafik? Finns det öppna data eller verktyg som kan användas?

    Simulering som utvärderingsmetod i stationer/terminaler/bytespunkter

    Studera hur simuleringar kan användas för att analysera bytesmöjligheterna på en station, terminal eller bytespunkt. Hur  påverkas behovet av bytestid beroende på hur mycket trängsel det är?

    Vilka åtgärder har störst effekt på kollektivtrafikens framkomlighet?

    Analysera effekter av framkomlighetsåtgärder genom simulering och analys av data. Ta fram nyckelvärden som kan användas vid analyser av framkomlighet för kollektivtrafik.

    Egna idéer inom trafikanalys

    Vi diskuterar gärna dina egna idéer för ett exjobb inom trafikanalys!

    Digitalisering och digital transformation

    Bättre underlag till beräkning av de nationella utsläppen från trafiken

    För att beräkna de nationella utsläppen från vägtrafiken behövs mycket data om hur fordon används, fordonens egenskaper och de drivmedel som används i fordonen. Hur de används handlar exempelvis om körmönster på olika typer av vägar och i olika trafiksituationer, hur långt de körs och hur lång tid de står stilla mellan körningarna. De två sista delarna har stor betydelse för kallstartsutsläpp och avdunstning av bränsle från fordonen. Hittills har den här typen av data till stor del tagits fram i riktade och mycket kostsamma undersökningar. Trivector har genom sin resevaneapp TravelVu tillgång till mycket data om folks resmönster och användning av bil som hittills inte använts i detta sammanhang. Frågan för detta exjobb är hur data skulle kunna gå att använda som underlag till beräkning av de nationella utsläppen från trafiken.

    Digitala spår från elcykelpool i bilfritt boende

    Mikromobilitet avser små, lätta fordon exempelvis cykel och elsparkcykel som framförs under 25 km/h och som körs av användaren. I detta examensarbete följs användningen av en elcykelpool i Lund där GPS data samlas in via digitala cykellås. Syftet med undersökning är att beskriva hur en cykelpool används i ett bilfritt boende i urban miljö. Studien innefattar att geografiskt beskriva hur elcykelpoolen används tillsammans med att en intervjustudie görs med användarna. Data från GPS positionerna ska även transformeras in i ett program för digitala resvaneundersökningar som heter travelVU för att testa hur olika typer av data kan kombineras för att få bättre analysförutsättningar.

    Elektrifiering

    Hur passar elektrifiering in i det hållbara transporteffektiva samhället?

    En hållbar omställning av transportsektorn för att nå klimatmål och bidra till annan hållbarhet behöver vila på tre ben, ett mer transporteffektivt samhälle, energieffektivisering och en övergång till förnybar energi genom elektrifiering och biodrivmedel. Med ett transporteffektivt samhälle menar vi ett samhälle med mindre biltrafik där tillgängligheten i stället löses i högre grad med gång, cykel och kollektivtrafik. De olika benen har inverkan på varandra och det krävs ökad förståelse för den systemomställning som krävs för att nå klimatmålet på ett hållbart sätt. Just nu sker mycket inom elektrifieringen. Frågan som detta exjobb handlar om är hur elektrifieringen inverkar på utvecklingen mot det transporteffektiva samhället och hur åtgärder och styrmedel kan behöva utformas för att den bättre ska passa in långsiktigt i det hållbara och transporteffektiva samhället. Undersökningen kan baseras på intervjuer med myndighetspersoner i Sverige och Norge (som ligger långt framme i elektrifieringen), enkäter och litteraturstudie.

    Optimal placering av laddinfrastruktur

    Fordonsflottan elektrifieras i snabb takt i landet. Under 2022 har mer än hälften av nyregistrerade bilar varit laddbara, huvuddelen av dessa rena elbilar. Det ställer stora krav på utbyggnad av laddinfrastrukturen så att den inte blir ett hinder för den fortsatta elektrifieringen. Störst del av laddningen sker i hemmet men det finns behov av att kompletteringsladda och ladda för längre körningar även på andra platser. Utmaningarna är också stora för de som saknar egen parkering och parkerar på gata. Var är de optimala platserna för att placera ut laddplatser för elbilar? Det är frågan för detta exjobb. Trivector har genom sin resevaneapp TravelVu tillgång till mycket data om folks resmönster och användning av bil. I exjobbet ingår att analysera dessa data för att bidra till ett svar på frågan. En optimal placering behöver också ta hänsyn till mål att minska biltrafiken i staden. Hur inverkar det på placeringen. Här kan kompletterande intervjuer med tjänstepersoner på kommuner och internationell utblick bidra till underlaget.

    Dagens aktörer i morgondagens transportsystem

    Transportsystemet elektrifieras, automatiseras, kopplas upp och tjänstefieras i en allt snabbare takt. Tanken är att detta ska bidra till det hållbara samhället men klustret består av aktörer med olika bilder av det hållbara transportsystemet. I detta examensarbete undersöks hur aktörer ser sin roll i morgondagens transportsystem via intervjuer samt enkätstudier. De parter som exempelvis bör ingå i studien är Northvolt, Telia, Nevs, Lync&Co, Polestar samt det offentliga i form av kommuner och Trafikverket. Resultaten analyseras och presenteras i form av ett exjobb.

    Kontakta oss

    Mer information

    Vill du veta mer om hur det är att göra exjobb på Trivector Traffic, vänd dig till vårt studentombud:

    Frida Odbacke

    Frida Odbacke

    Konsult hållbara transporter

    frida.odbacke@trivector.se

    010-456 56 31