Exjobb och praktik

    Skriv exjobb eller gör praktik hos oss

    Kom och skriv exjobb hos oss! Varje år tar vi emot ett antal studenter som skriver exjobb eller gör praktik hos oss. Studenterna får möjlighet att fördjupa sig inom ett aktuellt område och leta fram ny kunskap som både vi, studenterna och omvärlden kan ha nytta av. Kanske vill du också göra ditt examensarbete hos oss? Vi är öppna för förslag inom något av de områden där vi är praktiskt verksamma. Vi finns i Lund, Göteborg och Stockholm.

    Vi kan ibland hjälpa dig att hitta handledare på din högskola, och samverkar sedan med dem för att ditt resultat skall bli bästa möjliga. Om du är intresserad av att göra ditt exjobb eller din praktik hos oss är det bra att känna till följande:

    Vi har möjlighet att hantera ett antal exjobb samtidigt – men inte hur många som helst. Så hör av dig och kontrollera hur läget är just nu.

    Förslag på exjobb

    De idéer på examensarbete, även kallat exjobb, som finns i listorna här nedanför är av olika slag. Ibland är de just bara det – idéer som vi sett är intressanta uppgifter utifrån vår kunskap och erfarenhet. Vi har olika mycket tankar om vad som skall göras; ibland mycket, ibland lite. Men det är du själv som får detaljformulera uppgiften.

    Det finns inte alltid någon som just nu efterfrågar exjobben i idélistan, utan idéerna har kommit till i samband med vårt arbete – ibland nyligen och ibland för lite längre sedan.


    Idélista – Trivector System (IT-system och presentationsutrustning)

    • IOT – Kan internet of things användas i framtidens realtidssystem för kollektivtrafik?
    • UX – Hur gör man en 55” stor ”utomhus-ipad” till ett bra hjälpmedel i kollektivtrafiken?
    • Mobil IT – Hur ser nästa generations appar/mobila hjälpmedel ut? En SMS-tjänst, en wearable app eller är det Siri/Alexa som ska fixa allt?
    • Atmel/Arm – Vi har redan flera intelligenta styr- och övervakningsfunktioner i våra skärmar. Vad innehåller nästa version?
    • Batteriteknik – Strömsnåla skyltar som kan drivas med förnyelsebar energi
    • MEAN Stack – En stor del av nyutvecklingen på Trivector sker i MEAN-stacken. Här finns det utrymme för alla typer av mjukvaruorienterade exjobb.

    Kontaktperson för Trivector Systems exjobb är vice vd Niklas Unnhem, 010-456 57 06.


    Idélista – Trivector LogiQ (processbaserad verksamhetsutveckling)

    • Processer på burk: hur processorienterade är de olika standardsystemen? (SAP, Oracle, Movex etc.)
    • Hur anpassar man belöningssystemet till den processorienterade organisationen?
    • Rivna pyramider ger rivna karriärvägar; vilka är drivkrafterna i den platta organisationen?

    Kontaktperson för Trivector LogiQs exjobb är Anders Ljungberg, 010-456 57 81.


    Idélista – Trivector Traffic (hållbara transporter)

    Nedan listas några förslag på exjobb inom våra ämnesområden. Du är välkommen att kontakta oss om någon av dessa förslag skulle passa dig, eller om du har en egen idé inom våra ämnesområden.

    Framtidens transporter

    AI inom mobility as a service

    Mobility as a service (MaaS) eller kombinerad mobilitet som det heter ur ett kollektivtrafikperspektiv innebär att ett antal transporttjänster kopplas samman via en MaaS integratör och erbjuds kunder via en MaaS operatör både innan och under en resa. MaaS är en av de mest hypade transporttrenderna inom samhällsbyggnadssektorn i nuläget.

    MaaS har sitt ursprung i digitalisering där enskilda tjänster kopplas samman och via affärsmodeller skapas transportslagsövergripande tjänster (as a service) till kunder. Denna nya tillgänglighet innebär att man konsumerar mobilitet som en tjänst istället för att ha eget ägande. Ibland kan tillgänglighetsbehovet täckas av ett videomöte och vid andra tillfällen väljer man utifrån sitt för tillfället specifika behov att konsumera mobiliteten som en tjänst (gå, cykel, bilpool, bildelning, hyrbil, kollektivtrafik etc.). Den nya tidens tjänster är inte bara positiv för kunden, den kan också användas av det offentliga för att påverka vårt samhälle i en hållbar riktning.

    Inom MaaS finns idag inte tillräckligt mycket utrett hur artificiell intelligens (AI) kan underlätta för kunder vid behov av transporttjänster. Föreslaget examensarbete utgår från att samla in relevant framtaget material gällande MaaS och AI.

    Med utgångspunkt i en MaaS-tjänst (EC2B) beskrivs hur AI och maskinlärning (ML) kan appliceras för att förbättra kundupplevelsen. Detta medför att föreslagna AI/ML-åtgärder behöver kategoriseras för tjänsten, dels ur olika kundgruppers behov, vilken kontext de finner sig, vilken geografi etc.

    Samhällseffekter av självkörande bilar

    Autonoma fordon, eller självkörande bilar, diskuteras mycket just nu. Men hypen verkar ha lagt sig till en viss del, och mer realistiska synsätt verkar bli vanligare. Hur kommer de självkörande bilarna att påverka våra städer? Kommer bilen att ta mindre plats i anspråk, eller ökar bilanvändningen när det blir ännu lättare att köra bil? I dagsläget finns få studier som visar på dessa effekter. I detta examensarbete samlar vi den kunskap som finns, och diskuterar olika scenarier för utvecklingen.

    Mobil IT och färdmedelsvalet

    Användningen av smartphones, surfplattor och laptops och andra bärbara enheter ökar för varje år. Kanske är det så att användningen av dessa enheter börjar få inverkan på färdmedelsvalet. Om man kan använda dessa under resan kanske det påverkar valet att ta bussen eller tåget istället för bilen. Tiden under resan får ett högre värde på detta sätt. I det här exjobbet vill vi studera detta, med litteraturstudier och en enkät till resenärer.

    Hur vill framtidens svenskar resa, och hur tror de att vi kommer att resa?

    Inte enbart hur vi faktiskt gör idag, men även hur vi vill resa i framtiden är intressant för dagens beslut om morgondagens transporter. Implikationer för planeringsprocessen?

    Nya sätt att påverka personer mot ett mer hållbart transportbeteende

    Genom MM

    Nya typer av delade fordon och tjänster intar snabbt våra större städer, vad medför det för effekter och hur styr vi utvecklingen i önskvärd riktning?

    Just nu rör sig mobilitetslandskapet snabbt – digitaliseringen möjliggör hela tiden nya typer av delade fordon och tjänster vilket också innebär nya möjligheter och utmaningar. Mer kunskap behövs om vilka effekter dessa fordon och tjänster medför i en stad och inte minst hur utvecklingen kan styras i en riktning som de facto leder till bättre mobilitet, minskade koldioxidutsläpp och trivsammare städer. Dessa frågor är i ett examensarbete intressanta att belysa ur aspekter som exempelvis privat-offentlig samverkan, beteendeförändring, policy- och reglering, trafiksäkerhet, urban design och tekniska lösningar.

    Trafiksäkerhet och social hållbarhet

    Nya sätt att mäta resvanor, men vems resvanor mäter vi?

    Vi behöver förstå hur människor resor för att kunna utforma ett bra transportsystem och för detta har vi bland annat resvaneundersökningar. I en tid med högt tempo och stort informationsöverflöd blir det allt svårare att få in svar, och kvaliteten på traditionella resvaneundersökningar sjunker. TravelVu är ett nytt sätt att samla in data som bygger på att man genom mobiltelefonens GPS följer en persons rörelser. Detta gör det möjligt att få fram helt ny typ av data och bättre precision kring resvanor. TravelVu har utvecklats av Trivector och används idag både nationellt och internationellt i olika typer av resvaneundersökningar.

    Alla undersökningar har i regel ett bortfall som måste hanteras. Frågan är vilka grupper som nås med TravelVu och vilka grupper som riskerar att exkluderas i jämförelse med traditionella resvaneundersökningar – och hur detta bortfall bör hanteras i urval, datainsamling och analys. Vissa grupper är mer benägna att svara på pappersenkäter och att vara tillgängliga för undersökningar via telefon, medan andra är mer benägna att anamma appbaserade lösningar som TravelVu. Detta kan vara kopplat till ålder, kön, socioekonomi, funktionsförmåga, etnicitet osv. men om detta finns idag lite kunskap. För att kunna undersökningar med god kvalitet krävs ökad kunskap om bortfallet och hur detta bör hanteras. Avgränsning av examensarbetet/uppsatsen formuleras tillsammans med studenten.

    Spårväg och oskyddade trafikanter

    Spårväg ger möjlighet till attraktiv kollektivtrafik med hög kapacitet, men hur säkerställer vi olika trafikantgruppers tillgänglighet, trafiksäkerhet och trygghet? I Lund öppnar en ny spårväg för trafik i december 2020. Flera andra städer planerar också nya spårvägar. Trivector arbetar tillsammans med LTH i ett forskningsprojekt som handlar om att förstå hur spårvägen påverkar oskyddade trafikanters säkerhet, både i faktiska termer och upplevelsemässigt. Projektet ska utmynna i rekommendationer för en god trafiksäkerhet och trygghet för gående och cyklister i nya och befintliga spårvägsanläggningar.

    För en student finns möjligheter att göra olika studier av spårvägen där fokus för arbetet anpassas utifrån studentens intresse och utbildningsbakgrund. Beroende på vald frågeställning kan studenten välja att göra observationer, konfliktstudier, intervjuer eller enkäter, eller annan metod. Exempelvis kan beteendeobservationer göras för att undersöka hur människor tolkar och förhåller sig till spårvägens utformning som bygger på öppenhet och tydlighet och som är avsedd att vara självförklarande. En del i utformningsprinciperna är en vit linje som ska tala om för människor att ”nu är du i spårområdet”. Hur tolkar man det? Tolkar man det på olika sätt? Många spårövergångar är utformade enligt principer för ’shared space’, där samspel förutsätts mellan spårvagn och andra trafikanter, och några få spårövergångar är signalreglerade. Hur fungerar samspelet i praktiken? Hur ser det ut för gående respektive cyklister? Hur ser det ut för olika åldersgrupper? Hur se det ut under olika tider på dygnet och veckan? Det finns också möjlighet att göra deltagande observationer med personer med funktionsnedsättningar. Och det finns möjlighet att komma med egna idéer!

    Stadsutveckling

    Förtätning och hållbara transporter

    En återkommande strategi i kommunal trafikplanering är att prioritera gång, cykel och kollektivtrafik framför biltrafik. Med stadsmiljöavtalen har flera kommuner fått beviljade medel med krav på motprestation att genomföra cykelåtgärder. Ett exjobb skulle exempelvis kunna studera hur detta i praktiken genomförs då gaturummen i regel har en given bredd och ett givet utrymme och alla sådana åtgärder sker i konkurrens med andra intressen. Vad händer när hållbara trafiksatsningar görs i befintlig stadsmiljö? Examensarbetet skulle exempelvis kunna genomföras med fallstudier och belysa olika exempel med olika komplexitet från enklare omdisponeringar till mer komplicerade miljöer.

    Cykelparkering – behov och möjligheter för samutnyttjande

    Behovet av cykelparkeringar ökar i våra städer och därmed även utrymmesbehovet för dessa. Vilka potentialer finns för samutnyttjande och för vilka funktioner är detta lämpligt? Hur mycket cykelparkering behövs på för ett attraktivt område/torg/gata utöver parkering för mer definierade målpunkter som handel och kontor? Och hur bör en lämplig fördelning se ut mellan olika typer av parkeringar (markplan/cykelrum/cykelgarage) och olika typer av cyklar (traditionella cyklar/elcyklar/lastcyklar/cykelkärror).

    Inducerad parkering

    Kan ett ökat utbud av bilparkering öka efterfrågan av parkering och bilresandet. Eller är det så att det är bra med en subventionerad boendeparkering, för att underlätta att lämna bilen hemma och minska arbetspendlingen med bil. Vad är i så fall effekten på bilinnehavet och vad ger det i sin tur för effekt på bilresandet för övriga resor utöver arbetspendling.

    Synliggöra kostnaden för bilparkering

    Idag är ofta kostnaden för bilparkering inbakad i lägenhetspriser, hyror, varor, etc. och de som använder parkeringen behöver sällan eller aldrig betala den fulla kostnaden för parkering. Kan man genom att synliggöra kostnaden för parkering, och hur avgiften tas ut av de boende skapa förutsättningar för ökat hållbart resande. Kan parkeringsavgifter i sin tur finansiera andra investeringar och åtgärder för hållbart resande, t ex cykelparkering eller kollektivtrafikkort. Hur fungerar detta i så fall rent juridiskt?

    Studera resvanedata för att öka kunskapen om parkering

    Inom parkeringsplanering finns det en avsaknad av kunskap avseende flera effektsamband, exempelvis kopplat till hur parkeringsplatser används och hur mycket söktrafik parkering genererar. I takt med att digitala resvaneundersökningar har tillämpats i flera svenska städer finns det en stor mängd data som kan bidra till att höja kunskapsläget om hur parkering används och hur det kan avspeglas i stads- och trafikplaneringen. Trivector har genom sitt digitala RVU-verktyg TravelVu tillgång till sådan data och söker nu dig som genom GIS-analyser vill hjälpa till att skapa ny kunskap på området.

    Parkering och centrumhandel

    Parkering är en viktig del av tillgängligheten till våra städer och till handeln i stadskärnorna. Parkering möjliggör för kunder att få tillgång till centrum och det ger centrum ett utökat upptagningsområde och potentiellt kundunderlag, vilket är nödvändigt för handelns attraktivitet och överlevnad. Detta gäller både bil- och cykelparkering. Det är också viktigt att de parkeringsplatser som finns faktiskt är tillgängliga för handelns kunder, vilket kräver en genomtänkt reglering, annars har de inget värde för handeln. Samtidigt tar parkering, i synnerhet för bil, stor plats i staden och riskerar att tränga ut andra funktioner som bidrar till dess attraktivitet och trivsel. Hur ska svenska städer egentligen planera för parkering för största möjliga tillgänglighet och attraktivitet och vilka resultat kan utläsas genom analys av tillgängliga data?

    Beteende och dialog

    Nudging för att ändra beteenden vid resor

    Nudging är att genom att ge en puff i rätt riktning, ändra beteenden, trots att valfriheten är kvar. Genom att minska tallriksstorleken, minskar man matsvinnet etc. I detta examensarbete vill vi studera hur nudging kan användas inom transportsektorn. Inledande litteraturstudier utmynnar i förslag till demonstrationsförsök som genomförs tillsammans med olika aktörer som kommun, kollektivtrafikföretag etc.

    Sociala medier i mobility management och trafikplanering

    Sociala medier som Facebook och Twitter spelar en allt större roll i dagens samhälle och många myndigheter och företag använder sociala medier för att nå ut till nya grupper. Hur används sociala medier i planeringssammanhang idag och vilka fler möjligheter finns? Vilka effekter kan sociala medier få för ett hållbart resande?

    Företagens transporter

    App-lösning för att mäta och förändra resandet i företag mot ett mer hållbart transportbeteende

    Undersök vilka möjligheter det finns att använda app-lösningar för att förändra resandet.

    Kollektiva transporter

    Hur tar vi oss till och från kollektivtrafiken?

    Kollektivtrafiken är ryggraden i ett hållbart transportsystem. För att resa med kollektivtrafiken är det viktigt att kunna ta sig till och från hållplatser och stationer. Dessa anslutningsresor gör dessutom att kollektivtrafikresande har en starkt hälsofrämjande effekt i befolkningen. Trots det vet vi idag lite om hur dessa resor ser ut. Bättre kunskap skulle ge underlag till att skapa bättre förutsättningar för hållbara resor men också för att kunna fokusera tillgängliga resurser på ett mer effektivt sätt.

    Trivector är intresserade av ett examensarbete kring hur man tar sig till/från kollektivtrafiken (anslutningsresor). Arbetet kan utnyttja redan insamlat datamaterial från resvaneappen TravelVu. Centrala frågeställningar kan vara: Hur långa är anslutningsresor med olika färdmedel? Hur skiljer detta sig mellan olika typer av resenärer (bilister, mobilister, cyklister…), kön, ålder, typ av kollektivtrafik, läge för hållplats (huvudort, mindre orter, landsbygd, centralt, perifert), olika typer av ärenden?

    Vilka målpunkter utgör bra underlag för kollektivtrafiken?

    Det finns många olika typer av målpunkter i en stad. Vi vet att t ex sjukhus har en stor andel som kommer med kollektivtrafiken båda vad gäller anställda och besökare. Det finns många andra målpunkter t ex köpcentra och fritidsanläggningar. Här vet vi mycket mindre om det finns någon attraktivitet för kollektivtrafiken. Det kanske skiljer på var målpunkten ligger i staden eller vilket utbud den har? För stadsplanerare och kollektivtrafikhuvudmän är ökad kunskap om målpunkter viktigt för att kunna planera samhället och kollektivtrafiken på ett effektivt sätt.

    Trivector är intresserade av ett examensarbete kring vilka målpunkter kollektivtrafiken kan vara särskilt attraktiv. Arbetet kan utnyttja redan insamlat datamaterial från resvaneappen TravelVu. Centrala frågeställningar kan vara: Vilka typer av målpunkter är attraktiva för kollektivtrafiken? Var i staden ligger de målpunkter som har flest kollektivtrafikresenärer? Skiljer det mellan vilket erbjudande som finns i målpunkten? Hur skiljer detta sig mellan olika typer av ärenden? Vilken är färdmedelsfördelningen för olika målpunkter?

     

    Får man verkligen vad man betalar för? Pris- och kvalitetsutveckling i kollektivtrafiken

    Får man verkligen vad man betalar för? Pris- och kvalitetsutveckling i kollektivtrafiken.

    Sedan 1980-talet har biljettpriserna i kollektivtrafiken generellt ökat, i takt med löneökningar och andra kostnadsökningar. Den senaste tidens livligt omtalade ökningar av drivmedelspriser för privatbilar överträffas med råge av biljettprisutvecklingen i kollektivtrafiken. Samtidigt har turutbud och reshastighet förbättrats i många relationer, vilket gör att man kan tala om att priset för kollektivtrafikresande förvisso har ökat, men det har även kvaliteten på den transporttjänst man betalar för, se t ex Transportstyrelsens rapport ”Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2019.” Mot detta argument kan ställas det faktum att tillgängligheten till kommersiell och offentlig service på många, framför allt mindre, orter har minskat, vilket innebär att många människor måste resa mer än tidigare för att få det s k livspusslet att gå ihop. Hur kan man åskådliggöra och reda ut dessa frågor? Får vi mer eller mindre för våra pengar i kollektivtrafiken nu jämfört med tidigare och hur skiljer det sig mellan olika orter, stråk och landsändar? Vi efterfrågar ett examensarbete och en student som vill djupdyka i de historiska data som finns för att försöka svara på denna typ av frågor.

     

    Trafikanalys

    Modellering av MAAS (mobility as a service) - 2 förslag

    Påverkan av antal och lokalisering av holding areas och PUDOS (pick-up and drop off points) på självkörande fordon

    För att ett trafiksystem med självkörande fordon ska fungera, är det viktigt att förstå effekterna av hur tjänsten för delade självkörande fordon utformas. Två viktiga frågor som påverkar trafikarbetet och level-of-service för användarna är antalet och lokaliseringen av holding areas samt PUDOs (pick-up and drop-off points). Holding areas är depåerna som fordonen börjar och slutar sin resa ifrån, men även där de eventuellt kör tillbaka till efter en viss väntetid eller för att laddas. Var dessa finns lokaliserade och hur många som finns påverkar antalet kilometer tomkörning och väntetiderna för resenärerna. Vad blir effekterna av olika lokaliseringar i till exempel Göteborg stad (case-study). Liknande frågor rör lokaliseringen av och antalet PUDOs, platser där självkörande fordon kan hämta och lämna resenärer. Ska det vara möjligt överallt, eller är det bättre att begränsa antalet platser, eller att inte ha några PUDOs alls i vissa områden, till exempel i innerstaden?

    Hur påverkar olika scenarier för delade självkörande fordon antalet parkeringsplatser som behövs och hur vi kan utforma framtida städer

    Ett transportsystem med delade självkörande fordon lär minska antalet bilar på vägarna (men inte nödvändigtvis antalet körda kilometer). Färre bilar kan innebära ett minskat behov på antal parkeringsplatser i staden. Vad är potentialen och hur blir effekterna för olika scenarier, till exempel när flera användare delar ett fordon jämfört med när man inte delar med de man inte känner? Hur påverkar en överflyttning från kollektivtrafiken

    Simulering av cykling i makroskopiska verktyg

    Makroskopiska trafikanalysverktyg har traditionellt haft mest fokus på fordonstrafik och kollektivtrafik. För att kunna bidra till ett hållbart transportsystem finns dock även ett behov av att realistiskt kunna analysera cykeltrafik på makroskopisk nivå. Hur ser det ut i de olika verktygen? Vilka begränsningar finns? Vad behövs för att kunna förbättra modellering/simulering av cykeltrafik? Finns det öppna data eller verktyg som kan användas?

    Kontakta oss

    Mer information

    Vill du veta mer om hur det är att göra exjobb på Trivector Traffic, vänd dig till vårt studentombud:

    Frida Odbacke

    Frida Odbacke

    Konsult hållbara transporter

    frida.odbacke@trivector.se

    010-456 56 31