Förstå framtiden först

Nyhet

Så bygger du en riktigt bra mobilitetshubb

Allt fler nya stadsdelar planerar för mobilitetshubbar istället för traditionella parkeringsgarage. Mobilitetshubben erbjuder mer flexibilitet och många fler funktioner. För den som är intresserad av att bygga en mobilitetshubb finns det mycket att lära från de stadsdelar som redan har erfarenhet. En aktuell studie från Trivector bjuder på erfarenheter som rör placering, finansiering, information och förvaltning.

Många moderna stadsdelar byggs så att de boende i första hand ska välja att gå, cykla eller åka kollektivt. Målet är att skapa attraktiva stadsdelar fria från buller, avgaser och biltrafik. Samtidigt anser många människor att de, av olika skäl, behöver använda bil. Som svar på detta börjar det bli vanligt att anlägga mobilitetshubbar.

Förenklar vardagslivet

En mobilitetshubb är en plats där du kan sköta vardagliga ärenden som

  • Parkera cykel eller bil och ladda ditt fordon
  • Låna fordon från en bilpool eller cykelpool
  • Tvätta eller serva ditt fordon
  • Sopsortera
  • Hämta paket som du köpt via e-handel

Där kan också finnas funktioner för energiproduktion genom solceller och/eller batterilagring, närbutik, biodling och många andra servicetjänster.

Mobilitetshubbar har anlagts på flera platser både i Sverige och utomlands bland annat i Vallastaden, Linköping och Slottsbacken, Stockholm samt i Köln, Offenburg och Munchen i Tyskland. Nya mobilitetshubbar planeras i Ulleråker och i Rosendal i Uppsala.

Trivector Traffic har på uppdrag av Umeå kommun inom projektet Sharing Cities, Lunds kommun och Österåker kommun, studerat dessa mobilitetshubbar för att se hur de fungerar och vilka lärdomar som kan dras.

Några lärdomar

Rätt placering

  • Bäst fungerar det när mobilitetshubben lokaliseras nära lokalt centrum, bostad eller kollektivtrafiknod.
  • Det måste vara acceptabla gångavstånd till och från mobilitetshubbarna för dem som ska använda dem.

Flexibla funktioner

  • Det är viktigt att etablera samarbete med de mobilitetsaktörer som är intresserade. Det är svårt att bedöma vilka tjänster som håller på lång sikt – staden och parkeringsbolag kan agera möjliggörare snarare än tjänsteutvecklare.
  • Det är bra att inte låsa fast sig vid specifika tjänster, samt att mixa tjänster för person- och godstransporter.
  • Ytorna och utrymmen bör vara flexibla. De ska kunna nyttjas av olika typer av mobilitetstjänster.

Både app och information

  • Det räcker inte att bara lansera en app. Det behövs mer information och utbildning kring hur tjänsterna ska användas.
  • Det är en stor fördel om de involverade aktörerna samverkar kring gemensam information om tjänsterna.

Affärsmodeller och förvaltning

  • Om hubben etableras tillsammans med privat parkering blir parkeringsbolaget en nyckelaktör. Då kan ”parkeringsköp” användas som en del i att finansiera mobilitetshubben.
  • Det kan vara en idé att undersöka möjligheterna till extern finansiering, genom exempel EU-projekt eller annan forskningsfinansiering.
  • Det är viktigt att följa upp affärsmodellen och effekterna av projektet kring resvanor. Avsätt redan från början medel för uppföljning och utvärdering.

Mer information

För mer information, kontakta Christian Fredriksson (christian.fredriksson@remove-this.trivector.se) (projektledare) eller Malin Gibrand (malin.gibrand@remove-this.trivector.se)

Kontaktpersoner vid Umeå kommun är Lucas Röhlinger (lucas.rohlinger@remove-this.umea.se) och Philip Näslund (philip.naslund@remove-this.umea.se).

Läs mer om parkering och om mobilitetstjänster och bilpool.

 

Bilden är framtagen inom ramen för Mo-Bo projektet där delningsekonomi och mobilitetstjänster banar väg för nytänkande arkitektur. Bilden är framtagen av TIP och WtR.

 


Prenumerera Följ Trivector Traffic på LinkedIn.

Kategori

Taggar

Nyhetsarkiv