Kollektivtrafikstråk ger ökat resande

2019-02-20
Trendspaning
Kollektiva transporter

Orter som ligger som längs pärlband är oftast den mest gynnsamma regionala strukturen för att få ett högt kollektivresande. Ju mer koncentrerade stråk, desto bättre förutsättningar. I många fall är förutsättningarna bättre än vad man vid en första anblick kanske tänker sig.

Stor andel av Gotlands befolkning bor längs ett stråk

Ett exempel är Gotland, som idag har ett lågt kollektivresande som i huvudsak är uppbyggt kring skolresor. Men faktum är att inget annat svenskt län har så stor andel av sin befolkning i ett enda kollektivtrafikstråk, och det trots att Gotland har högsta andelen landsbygdsbefolkning. Nästan alla större orter ligger längs stråket Burgsvik-Hemse-Klintehamn-Visby-Slite-Fårösund. Detta är något som vi nyligen studerat i en utredning åt Region Gotland.

Klicka på tabellen för större bild.

Tättbefolkat längs Norrlandskusten

Ett annat exempel på orter i pärlbandsstruktur med mycket goda förutsättningar för högt kollektivtrafikresande är Norrlandskusten. En allmän uppfattning är att Norrland är glesbefolkat, men detta gäller inte alls kuststråket. Om vi tänker oss att vi skapar en region i ett två mil brett bälte längs kusten från Sundsvall till Luleå – alltså samma form som Halland eller Blekinge – så skulle det bli Sveriges folktätaste region utanför de tre storstadslänen. I kuststråket är det en befolkningstäthet på 60 invånare per kvadratkilometer (jämför med 65 i Västra Götaland), vilket är mer än dubbelt så högt som genomsnittet för Sverige.

Klicka på tabellen för större bild.

Med befintliga järnvägar plus den planerade Norrbotniabanan så hamnar nästan alla städer i stråket på max en timmes pendlingsavstånd från ett regionalt centrum (Sundsvall, Umeå eller Luleå). Exempelvis Simrishamn, i sydöstra Skåne, ligger tidsmässigt betydligt längre från ett regionalt centrum än någon stad längs Norrlandskusten. Med knutpunktsupplägg kan även ett begränsat tågutbud ge ett utomordentligt attraktivt kollektivtrafiksystem med väl fungerande byten. På uppdrag av Umeå och Skellefteå kommuner har Trivector utrett hur trafiken på den planerade Norrbotniabanan kan utformas.

Klicka på bilden för större bild.

Rätt utformad kan kollektivtrafiken ha en mycket stor resandepotential även i stråk som av tradition betraktats som svaga och svåra att utveckla.

Mer information

Läs mer om Attraktiv och resurseffektiv kollektivtrafik i glesbygd

Eller kontakta Mats Améen, 010-456 56 29.

Prenumerera