Effektiva flöden vid vaccination av Covid-19 – ett exempel från verkligheten

2021-02-04
Verksamhetsutveckling

Genom att använda sig av volontärer, en tom arena och en belöning som morot har man i staden Louisville i Kentucky skapat ett effektivt flöde för vaccination av Covid-19.

New York Times har skrivit en artikel som ger en inblick i hur vaccinationen går till på Broadbent Arena i Louisville. Vi har ställt två frågor till Max Lindholm på Trivector LogiQ för att förstå varför flödet fungerar så bra och vad det är som gör det effektivt. Kan Sverige skapa samma flödeseffektivitet för vaccination av Covid-19?

Länk till artikeln i New York Times: Forty Hours Later, A Shot at a Vaccine – The New York Times (nytimes.com)

– Vad är det som utmärker detta flöde och gör det bra?

Det är tids-, kostnads- och resurseffektivt.

Hela arbetsinsatsen är nerbruten till små enkla aktiviteter som sen kan fördelas till lekmän eller specialister beroende på typ av aktivitet. Att använda lekmännen för aktiviteter som att dirigera trafik, ta hand om pappersarbete, etc. gör att man kan bespara specialisterna. Även de som hanterar vaccinet och ger sprutorna är volontärer men med specialistkompetens och som tidigare jobbat som sjukvårdare eller apotekare.

Varje arbetspass kräver ca 75 volontärer (i detta specifika fall) och över 4000 människor har registrerat sig för att delta som volontär. Engagemanget för att stoppa pandemin finns och folk ställer bevisligen upp när de blir tillfrågade. I detta fall har man även tagit till andra medel för att öka engagemanget för volontärarbetet. Detta genom att ge volontärerna en belöning, en morot att se fram emot – efter 40 volontärtimmar får man den efterlängtade vaccinsprutan.

Att använda volontärer är både kostnads-och resurseffektivt och att sen bryta ner arbetsinsatsen i små enkla steg tillför att resurserna kan fördelas bättre.

– Hur bör man resonera och tänka för att skapa ett liknande flöde?

Utgå från den värdadderande aktiviteten, i detta fall själva sprutan, och bygg flödet därefter. Komplettera med andra nödvändiga aktiviteter och balansera flödet så att aktiviteterna innehåller ungefär lika mycket tidsinnehåll. Utgå från att det skall vara görbart i praktiken och att det skall vara enkelt och effektivt.

Möjligheterna finns överallt bara vi väljer att se dem. Ta brofästet till Öresundsbron som ett exempel. Brofästet är format som ett U och infarterna är många, där man vid första stoppet kan utföra ID-kontroller och pappersarbete, en typisk aktivitet som kan göras av lekmän. Sen kör man runt i U-svängen för att vid andra stoppet få sin spruta av vårdpersonal eller varför inte före detta vårdpersonal som ställer upp som volontärer.

Jag är säker på att liknande möjligheter finns runt om i vårt land. Alla tomma arenor, parkeringsplatser på flygplatser och övriga ställen som nu inte kan nyttjas i och med pandemin. För tillfället är det försörjningen av vaccin som är flaskhalsen men när fas 4 inleds och alla mellan 18- 59 år ska vaccineras så kommer effektiva flöden vara mycket viktiga.

Mer information

För frågor kontakta Max Lindholm, Max.Lindholm@trivector.se

För mer information: Verksamhetsutveckling – Trivector